Olika åsikter om kristendom i skolan
Skolverkets förslag till ny kursplan för religionsundervisningen i grundskolan har skapat debatt. Det handlar om formuleringar om kristendomens betydelse.
– Jag menar att i ämnet religionskunskap ska alla elever få en allsidig och objektiv undervisning om alla de stora världsreligionerna. Men det är samtidigt så att när det gäller kristendom är det där tyngdpunkten ska läggas, säger skolminister Jan Björklund.
Enligt Skolverket är de nya kursplanerna kortare än tidigare och den kan innehålla tydligare mål och syfte och formulerade kunskapskrav, istället för texter om ämnets karaktär och inriktning.
Samtidigt breddas tydligt undervisningen med namngivna religioner, livsåskådningar och kristendomens ställning i samhället förr och nu, enligt Skolverket.
Och Christer Hedin, docent och lärare i religionshistoria vid Stockholms universitet, är positiv till den nya kursplanen. Han kan inte se att kristendomsundervisningen kommer att få mindre utrymme i undervisningen om den nya kursplanen tas, eftersom Skolverket endast förtydligat formuleringen om "andra religioner".
– I den gamla kursplanen hade man hittat en formulering där det stod "kristendomen och andra världsreligioner" och när det står så kanske man kan känna att kristendomen är ännu mer framhävd. När det nu står "kristendomen, islam, judendomen, hinduism och buddism" är det ju detsamma som kristendomen och andra världsreligioner.
Christer Hedin tror inte att Skolverkets förslag till ny kursplan kommer att ändra undervisningen från nuvarande undervisning.
– Om man frågar efter fördelningen mellan de olika religionerna, eller fördelningen av utrymmet mellan de olika religionerna tror inte jag att någonting kommer att förändras genom den här kursplanen.
Men den nya kursplanens formuleringar ger utrymme för tolkning, säger Leopold Landström, religionslärare på Södermalmskyrkans kristna skola.
Han tycker att det finns en risk att kristendomen förlorar sin särställning i undervisningen.
– Man ska veta vad som har format vår nation. Varför är Sverige som det är? Varför tänker vi som vi tänker? Det handlar om idéhistoria och religionen som vi har haft i 1 000 år i Sverige, kristendomen, har ju påverkat det väldigt mycket, mer än vad människor kanske är medvetna om, säger Leopold Landström.
Maria Repitsch
maria.repitsch@sr.se