Risk för fler fel i nästa IPCC-rapport

– Så har man ju för den här kommande utvärderingen velat ta in mer forskning om livsstil och beteende och det kommer ju att göra att det blir ytterligare subjektiva, det kan bli jättesvårt att göra bedömningar av den typen av underlag, säger Marianne Lilliesköld.

Hon sitter som Sveriges representant i FN:s klimatpanels beslutande organ som träffas i oktober för att avgöra hur nästa forskarrapport ska utformas. IPCC har inför det mötet dragit igång ett arbete för att i nästa rapport förebygga fel av den typ som hittills upptäckts, med dåligt faktagranskade uppgifter om när Himalayas glaciärer smält, hur Afrikas jordbruk påverkas av kommande torka och hur stora kostnader klimatförändringen för med sig i form av stormskador.

Men inför nästa rapport finns redan färdiga riktlinjer som innebär att forskarnas uppdrag vidgas ännu mer till områden där det vetenskapliga underlaget är svagt.

– Utvärdering nummer fem är ju redan beslutat, kapitel för kapitel vad det ska innehålla. sedan är det en fråga hur många granskade rapporter man hittar inom alla dessa områden, risken är ju att det inte finns tillräckligt mycket material, från världens alla regioner, enligt Marianne Lilliesköld.
– Är det här rätt väg att gå för IPCC?
– Ja, det är ju det som är frågan. Samtidigt behöver vi få in uppgifter om hur man ställer sig till klimatförändringen i olika delar av världen, och om inte IPCC gör det måste vi hitta någon annan som kan göra det på ett trovärdigt sätt, anser Marianne Lilliesköld, Sveriges representant i FN:s klimatpanel.

I Studio Ett:s 17-timme idag 24/2 kommer miljöminister Andreas Carlgren för att svara på hur den svenska regeringen vill förändra IPCC:s arbete framöver och hur han påverkats av rapporteringen om felaktigheter i den senaste rapporten.

Reportrar: Ulrika Björkstén och Camilla Widebeck.