TEMA: Migration
Hur ser dagens migrationsrörelser ut i världen? Vad innebär folkförflyttningarna för nationalstaten och medborgarskapet? Och vem vinner och vem förlorar på migration?
Del 1: Nationalstatens död?
Måndag 15 mars 2010
Nationalstaten är den starkaste motkraften mot migrationen, samtidigt som migrationen utsätter nationalstaten för starkt tryck. Välfärdssystemen, lagstiftningen och demokratin är jämförelsevis hanterliga så länge medborgarna finns på ett territorium som nationalstaten kontrollerar. Men vad händer när medborgarna finns någon annanstans? Inga Brandell utvecklar.
Tor Billgren intervjuar Vincent Williams, föreståndare för institutet för demokrati i Afrika – IDASA, om migrationsmönster i södra Afrika. De femton så kallade SADC-länderna i södra Afrika håller på att ingå ett avtal om migration. Williams kritiserar avtalet för att det är designat för att underlätta för välutbildade migranter, samtidigt som det försvårar migrationen för outbildade och fattiga.
Del 2: Världen skjuts upp
Tisdag 16 mars 2010
Under de senaste årens enorma byggprojekt har hundratusentals gästarbetare flyttat till Dubai. Flera av dem för att anlägga The World; luxuösa hus på ett konstgjort ösystem designat som en världskarta. Efter att finanskrisen slog till har det enorma byggprojektet, och flera andra, skjutits upp. Nu drabbas gästarbetarna hårt av den finansiella krisen. Dan Jönsson utforskar deras situation:
Ska medborgarskapet höra samman med landet där du är född, eller landet där du bor? Ska nationen skiljas ut från staten? Det är ideologiska frågor. Anders Ydstedt konstaterar att det inte bara är nationalstaten utan också EU som sådant, som försöker hålla kvar sina medborgare: en utveckling som han menar EU förlorar på.
Del 3: Migrationens vinnare och förlorare
Onsdag 17 mars 2010
Majoriteten av världens migranter flyttar för att få det bättre ekonomiskt, säger Barry Chiswick, en av världens mest framstående forskare vad gäller invandrares ekonomiska integration, i Pernilla Ståhls intervju. Chiswick tror att i framtiden kommer välutbildade människor att verka på en global arbetsmarknad, samtidigt som barriärerna blir allt högre mot fattiga och outbildade migranter.
Den mexikanska gränsen mot USA är den gräns i världen där inkomstskillnaderna är som störst och USA genomgår nu en genomgripande befolkningsförändring; i år kommer för första gången landets latinamerikanska befolkning att vara större än den afroamerikanska. Magnus Linton berättar om vad detta betyder för amerikanerna, för den katolska kyrkan, där sjuttio procent av medlemmarna numera har latinamerikanskt ursprung, och för latinamerikanerna, som numera räknar Los Angeles som en av sina största städer.
Inslaget ursprungligen sänt den 28 januari 2010.
Del 4: Drömmen om staden
Torsdag 18 mars 2010
När dagens urbanitetsforskare tittar på vart folkrörelserna går finns det en engelsk term för det: människor dras till Places of Ambition. Det säger Maria Lantz, forskare vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm och specialiserad på urbanisering, i en intervju med Pernilla Ståhl. Den största urbaniseringstakten just nu i världen finns i Asien och i Afrika. I Kina sker nu väldiga befolkningsförflyttningar från landsbygd till stad, liksom i Afrika, säger Maria Lantz och tar Malawis huvudstad Lilongwe som exempel.
Människor dras till städer. Städerna växer. Men i städerna finns också motståndare mot den här utvecklingen. Per J Andersson berättar om om antimoderniseringsivrarna i Indien, som på olika sätt försöker stoppa inflyttningen till megastaden Bombay.
Debatten mellan moderniseringsförespråkare och motståndare i Latinamerikas metropoler är något som Magnus Linton återvänt till i sina inslag för Obs, och det är en debatt som inte bara handlar om ekonomi och estetik, utan också om värderingar. Magnus Linton om Latinamerikas megastäder:
Del 5: Nyckeln till afghansk hederskultur
Fredag 19 mars 2010
Följ med Jesper Huor till Kuchiland i Afghanistan. På håll syns hundratals tält, kameler, fettsvansfår, hästar och lastbilar. Kuchi kallas de pashtunska nomaderna. Ingen vet hur många de är – men siffran tre miljoner brukar nämnas. Kuchi är en nyckel till att förstå afghansk hederskultur. Boskapen kan stjälas över en natt, därför måste nomaden vara aggressiv. I avskräckande syfte måste han göra det klart att han kommer att hämnas minsta kränkning. En mans rykte är allt. Detta är hederskultur.
Men nomadkvinnorna har en ändå en ganska stark ställning. Ett folk som ständigt vandrar kan inte spärra in sina kvinnor eller gömma dem i heltäckande tyg.
Många av våra mest kända klassiker handlar om att resa. Gabriella Håkansson har läst essäboken The Writer as Migrant av den kinesisk-amerikanska författaren Ha Jin. För honom vilar hela vår västerländska kanon på ett verk som handlar om migration, Homeros Odyssén. Odysseus befinner sig på resande fot i 20 år. När han återvänder hem till Ithaka inser han att hans identitet inte längre är rotad på ön. Alltså lämnar han sitt hemland och ger sig ut på sjön igen.
