Big Bert
Musikmogulen Bert Karlsson väcker starka känslor.
Främlingsfientlig råkapitalist eller en man av folket som säger obekväma sanningar? I vilket fall har han nu förärats en egen biografi, skriven av Daniel Levin: ”Bert Karlsson - Oraklet i Skara”.
Stefan Wermelin är Kulturnytts recensent.
Boken heter Bert Karlsson. Oraklet i Skara. Orakel ger ju tvetydiga svar och förutsägelser som kan tolkas på olika sätt, Bert Karlsson är ju knappast tvetydig, ej heller enfaldig.
Han har byggt upp en hel mediakarriär på att sitta och vara tvärsäker. Om i princip allt. Och överallt
Å nej, de e Bert. Den där sluga, dumma, gamla djungel Bert.
Daniel Levin har skrivit boken, som bygger på mängder av intervjuer och samtal med andra, Bert själv får han aldrig träffa, han bara förhalar och slingrar sig, i klassisk Karlsson anda. Bert vill själv dra i trådarna, styra och vara den som tycker, mest och bäst och rättast.
Boken är just så där hisnande rolig och irriterande som herr skivbolagsdirektören själv, som stenhårt riktade in sig på Svensktoppen med alla medel. Det tog för lång tid att låta dansbanden själva spela på låtarna, in med studiomusiker, och sen var det bara att låta olika sångare pröva tills det blev en hit. Kollaget här är från Neonmagasinet 1978, ett inslag Börje Peratt gjorde då. Varje ny textrad, ny sångare, billigt sätt att fabricera framgång. Men Bert hävdade då att det var minsann de olika banden som spelade. Dom spelade bara likadant
Maria i fyra olika versioner, klassiskt pop produktionssätt, vi kan tycka att det luktar lurendrejeri, men i Berts värld är det bara resultatet som räknas. Han producerade skivor som folk köpte och tyckte om, det där med konst och känsla fick andra hålla på med, på skivbolaget Mariann gällde känslan om det gick att sälja. Bert Karlsson vill hålla i allt, det har snurrat med skivbolag och lågpriskedjor och Skara Sommarland som växte tom Skara mogulen över huvet, och Ny demokrati med Ian Wachtmeister kom tom in i riksdagen.
Bert Karlsson är folkets röst, vare sig folket är tillfrågat eller ej, folkminister skulle han bli när Ny Demokrati kom i regering. Daniel Levins bok om Bert är himla kul om en himla udda kille från Skara. Man kan inte annat en imponeras och roas och slå ifrån sig och säga att va fan, han är ju inte klok.
Men det är han ju. Ändå. Nu syns han i TV där han förolämpar ungdomar som vill bli nåt i popsvängen, Fame Föraktory, men så har han ju alltid gjort, men nu kan alla höra hans plumpheter, en upprikighet som känns väldigt beräknande. Vår ankdamm kanske har gjort sig förtjänt av en ful ankunge som simmar och stimmar mot strömmen, men Bert blir aldrig en vacker svan. Som om han skulle bry sig om det, storsnackaren från Skara
Stefan Wermelin
