Nya bifflamm ska ge mer kött
Efterfrågan på lammkött har under de senaste tio åren fördubblats i Sverige. Det har gjort att lammproduktionen blivit allt mer intensiv och att det nu också avlas fram nya mer biffiga köttlamm som tidigare inte funnits i Sverige. Det visar Ekots granskning som har gjorts i samarbete med Svenska Dagbladet.
På Boda Farm utanför Sala i Mellansverige, en rödmålad gård med hagar precis intill, visar Ingegerd Eriksson upp sina får.
De här tackorna är inga vilka får som helst. Det är de här tackorna som till sommaren ska föda ut en ny lammsort, en mer biffig ras.
I magen bär de nämligen på ett inplanterat embryo, hitfluget i frusen form från andra sidan atlanten.
Ett helt team från Canada var här och gjorde operationerna.
121 embryon sattes in på 61 tackor. Det är ett kirurgiskt ingrepp. Tackan sövs ned, ett snitt på magen, hitta rätt på livmodern och så lägger man in embryot. I juni föds den nya lammrasen ut.
Ingerd Eriksson visar en bild på hur den ser ut. Den kallas dorper, ett Sydafrikanskt får nästan helt utan päls men med mycket muskler, perfekt för köttproduktion.
– I början fick jag höra att de ser ut som Belgian blue. Då vill jag tillägga att en Belgian blue är en ”mutant gene”, det är ingenting som har kommit till av naturen. Den sydafrikanska dorpern är framtagen från en horned dorset och en persian, som är en utav urraserna i Sydafrika. Den jämförs ofta med en liten ko, säger Ingegerd Eriksson.
Fördelarna med dorperrasen är många enligt Ingegerd Eriksson.
– För det första är den snabbväxande, vilket är a och o om det är en köttras. Den är ekonomisk eftersom du inte behöver klippa den. Sedan har vi den goda egenskapen att de har en utökad brunstperiod. Det betyder alltså att dorpern kan du betäcka året om, säger Ingegerd Eriksson.
Normalt sett är det här såna här kirurgiska embryotransplantationer olagliga i Sverige men Ingerd Ericsson har fått dispens från jordbruksverket.
Boda Farm ska bli nya centralen i hennes europeiska storsatsning på det nya köttlammet.
Den här embryotransplantationen är inte första steget mot en mer industrialiserad lammproduktion i Sverige.
En ny form av intensiv uppfödning har blivit möjligt tack vare importerade köttraser som kan föda lamm året runt, till skillnad från de svenska raserna. Lammen som föds i januari hålls instängda hela sina liv.
Tomas Olsson på Norrby gård är ordförande i Svenska lammproducenterna.
– Här inne är det drygt 700 lamm och knappt 400 tackor som har lammat under januari måndad, säger Tomas Olsson.
Alla hålls här inne i stallen fram till slakten i mars, april, lagom till påskbuffén. Lammen kan gå fritt i halmen men kommer aldrig ut.
– Varje tacka med sina lamm har tre kvadratmeter var, räknar vi med, säger Tomas Olsson.
Så det är en kvadratmeter per djur?
– Ja det kan man väl säga.
Enligt doktor Cathy Dwyer, en av världens främsta forskare på får- och lammproduktion vid Scottish Agricultural College, är Sverige ett av de allra första länderna med att i stor skala hålla lammen inomhus.
– Det som sker i Sverige är något nytt i utvecklingen mot en mer intensiv lammköttproduktion, säger Cathy Dwyer.
Därför finns det väldigt lite forskning om hur lammen påverkas. Den svenska satsningen kan alltså ses som ett storskaligt experiment.
Svenska djurhälsovården som ägs av slakteriindustrin ser inga problem med det.
– Hittills har inte vi sett några indikationer på att den här produktionsformen skulle vara till nackdel för djurhälsan, säger vd Sten Olof Dimander.
Du ser inga risker med att det inte finns riktigt forskning kring det här?
– Nej i dagsläget ser jag inga problem med det, säger Sten Olof Dimander.
Dr Cathy Dwyer ser dock många risker eftersom får är skapta för att gå utomhus.
Närkontakten med både människor och andra får kan göra djuren så stressade och rädda att de inte äter och dör.
Andra risker är att sjukdomar lättare sprids när djuren hålls tätt, som ruttnande klövar och lungsjukdomar.
Utvecklingen mot mer industriell produktion går snabbt. På lammproducenternas egen hemsida marknadsförs nu ny effektiv dansk stallinredning, stängselboxar i rostfritt stål från företaget Jyden Bur.
Det finns inga tvivel på varifrån inspirationen kommer. Så här står det i deras annons:
”Det är viktigt för framtidens lammproducenter att investera i rationella inhysningssystem. Det ger möjlighet att ha fokus på det som är viktigt i produktionen. Fårinredningen är uppbyggd enligt samma princip som vår slaktsvinsinredning.”
Som i grisindustrin alltså.
– Jag tycker att det här är en väldigt sund produktion när man tittar på hur de här djuren har det. Jag trivs att gå här och jag vet att mina djur trivs med att vara här. Jag har en väldig närhet med djuren på det här viset. Jag tycker det är en väldigt bra lösning för svensk lammproduktion faktiskt, säger Tomas Olsson på Norrby gård, ordförande i Svenska lammproducenterna.
Men måste man äta och ha lammkött på våren?
– Nej, det är upp till dig, om du vill köpa vårat lammkött eller inte. Vi vet att det finns en efterfrågan.
Under vår intervju på Norrby gård har det fötts ytterligare tre små lamm.
I mars, april kommer lastbilen till gården och backar till ingången. Lammen springer nyfiket ut, rakt in i lastbilen och transporteras i väg till slakt, och efter det till butik eller restaurang.
Malin Olofsson
malin.olofsson@sr.se
Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se
