Vem f-n vill äta maneter?

Igår röstade Japan och 71 andra länder emot förslaget att stoppa handeln med Blåfenad tonfisk under CITES-konventionens partsmöte i Qatar. EU och USA och många marinbiologer anser att den blåfenade tonfisken är starkt utrotningshotad och omedelbart måste skyddas, men Japans sug för lyxsushi blev tydligen för stort. Antagligen spelar det också in att en enda tonfisk kan ge över 1 miljon kronor (rekordet 181 000 USD) på en fiskauktion.
– På 80-talet sågs den sista blåfenade tonfisken i Kattegatt. Sen försvann torsken. Nu fiskar vi havskräftor. Vi arbetar oss nedåt i ekosystemet, men vem f-n vill äta maneter, undrar Jan Isaksson, ansvarig för havsfrågor på Greenpeace.

– Det är en skandal att politikerna totalt misslyckats att använda den sista riktigt verklingsfulla åtgärden för att stoppa utfiskningen av Blåfenad tonfisk, fortsätter Jan Isaksson. Att kortsiktig ekonomisk och politisk hänsyn får gå före skyddet av en art som håller på att försvinna.

På 50-talet fanns det gott om blåfenad tonfisk i världshaven. Det är en mycket snabb simmare, 4,5 meter lång och flera hundra kilo tung som rör sig i stora stim, men som tyvärr också har ett läckert rött fast kött (det godaste av alla tonfiskar anser många finsmakare). Idag finns 15 procent av dessa bestånd kvar. 80 procent av världsexporten går till Japan för att skäras till sushi och sashimi. Fast de extremt höga priserna som en enda blåfenad tonfisk kan ge har också fått japanska investerare att frysa in stora lager i väntan på att priset ska stiga ännu mer (när det finns ännu färre kvar).

Hälften av den blåfenade tonfisken fiskas av EU-fiskare från främst Spanien, Italien och Frankrike och man använder sig ofta av stora snörpvadar för att omringa ett tonfiskstim. Spaningen skedde tidigare med flygplan, och trots att detta nu inte längre är tillåtet så har Greenpeace sett exempel på att man bryter mot detta. De absolut mest avancerade ekoloden, snabbgående fiskeflottor, vattenskotrar som jagar fisken i nätet, tom dykare använs för att komma åt stimmen som ger miljoner. Spanien hade dessutom fått med flera förbehåll i EUs förslag om ett handels- och fiskestopp för blåfenad tonfisk, men bara 42 länder röstade för detta urvattnade förslag på CITES-mötet.

– Det är en katastrof för artens fortlevnad anser Inger Näslund, expert på marina frågor hos Världsnaturfonden.
Enligt både Inger Näslund och Jan Isaksson så har inte det internationella organ som särskilt skapats för att rädda tonfisken ICAAT lyckats följa forskarnas rekommendationer om hållbara fiskekvoter eller kontrollera överfisket hittills. Ingen av dem hyser särskilt stort hopp att det ska ske nu heller, men uppmanar EU att tillsammans med Norge och USA sätta press på ICAAT.

Någon blåfenad tonfisk verkar inte säljas i svenska butiker eller sushirestauranter så vitt Greenpeace och WWF kunna utröna, men däremot tex den gulfenade tonfisken där också många bestånd är hotade. Vill du vara säker kolla på eller om tonfiskburken är märkt med MSC-miljömärkning.