Hur tycker du att maten ska produceras?
I fyra program har vi i Matens pris granskat prispressens konsekvenser inom den globala livsmedelsindustrin. Nu är det dags att börja diskutera lösningar.
Vi ställde frågan till er lyssnare: Hur tycker du att livsmedelsproduktionen ska se ut?
Här nedan kan du läsa några av alla svar vi har fått in:
| Köttätare: | Helst skulle ju allt vara vildfångat, men då blir det väldigt lite eller väldigt dyrt. Och vildfångad fisk är sämre CO2-mässigt än t.ex. fläsk och fågel. Ekologiskt? Verkar ju inte 100% bra. Billigt - är väldigt populärt, ju billigare desto mindre hänsyn till djurhälsa, miljö, etik och livsmedelssäkerhet. Föd upp kycklingen på kadavermjöl, ge den fri tillgång på antibiotika, låt vietnamesiska barn slakta/stycka den, doppa den i klor, frys in och sälj till storkök. Smakar ok, och man dör inte av det. Eller en kompromiss, typ det svenska eller europeiska systemet med en omfattande lagstiftning med hänsyn till miljö, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet. Rimligt dyrt, hanterbart för djur och människor. Att strypa ihjäl svenska bönder med lagar som gör det omöjligt att föda upp djur till ett pris folk betalar leder till att djur föds upp där ingen bryr sig om hur. Sen doppar man det i klor, och kör hit det. Nej, en rimlig avvägning mellan kostnad och nytta är den enda möjliga vägen. OM man inte kan få alla att övergå till veg kost, men det är det nog inte alla som vill. Storskalighet/småskalighet...Om man ska kunna leva på (ha en lön) av jordbruk/djuruppfödning måste man föda upp djur till ett värde av flera hundra tusen kr per år, troligare flera milj kr/år. Vinsten när man betalt foder, räntor och annat blir lön. För att få en lön på ca 13000 kr/mån måste man ha en vinst på ungefär 350000 kr/år. Om man tjänar 50 kr per gris måste man sälja 7000 grisar. Om man säljer mjölk och tjänar 20 öre/liter måste man sälja 1700000 l mjölk och ha 200 kor.... SÅ: rimliga metoder, rimlig ekonomi, rimlig lagstiftning. Och identifiering av hur och var maten är producerad. |
| Elias: | Det finns inga enkla løsningar på det hær. Problemet kan møjligen flyttas eller kanske till och med minskas men i ett system dær føretags, regeringars och privatpersoners primæra mål ær att tjæna pengar så kommer det ALDRIG helt och hållet løsas. Det ær førstås enkelt och ganska abstrakt att skylla på kapitalismen men faktum kvarstår. Men nu ser det ut som det gør och en start vore væl att genom lag tvinga føretag att tydligt mærka varor. Exakt hur den mærkningen skulle se ut vet jag inte men jag vill førutom vilket land den kommer ifrån och ifall den ær ekologisk/KRAV-mærkt också veta om varan ær genmanipulerad, avlad, har påværkat regnskog och vilka bekæmpningsmedel som anvænts. Ett annat sætt att minska problemet ær att informera folk om hur det verkligen ser ut, ungefær som det hær programmet. En tredje "løsning" vore kanske att inte sælja så mycket av t.ex. frukt och grønt nær det inte ær sæsong før det och æven dær informera folk om varfør man inte gør det. Nu måste jag tillbaka till jobbet innan chefen blir sint. Tack før bra program! |
| Helena: | Fler människor behöver ta ansvar för vad de faktiskt äter, och ett sätt är faktiskt att producera en del av maten själv. Alla kan inte ha bondgård med stor djurbesättning, men har man en villaträdgård går det finfint att ha några hönor för ägg. Att odla är roligt och avkopplande, och den som inte har trädgård kan driva upp grönsaker och örter på balkong eller fönsterbräden. Varje litet kryddblad du själv odlar slipper du köpa. Du vet precis hur det har producerats, att det inte är besprutat och att inga människor eller djur farit illa för att du ska få färsk oregano eller basilika. Dessutom behöver varan varken paketeras eller transporteras. Att handla mat på bondemarknader är ett annat bra sätt att veta varifrån ens mat kommer, och där kan man också hitta andra sorters grönsaker än de traditionellt mest gångbara. Dessutom köper du direkt av producenten, och har en dog chans att få svar på alla dina frågor om hur maten kommit till. Kött och ägg är ett problem eftersom det finns strikta regler kring hanteringen, men ibland kan man hitta annonser tex på Blocket om ekologiskt kött slaktat på ett mindre slakteri. Be då uppfödaren att få komma på studiebesök, fråga om produktionen, visa intresse för hantverket bakom köttet. Lär dig helt enkelt mer om den mat du äter, så får du lättare att ställa krav. Engagera dig i matpolitiken såväl som i valet av middag. Bli kompis med någon som bor på landet och har djur, så kanske ni kan ordna en slags "matprenumeration", dvs att denna person föder upp djur vars kött du sedan kan köpa, eller djur som lägger ägg åt dig. Naturligtvis lever jag som jag lär, med grönsaksland, kryddträdgård, fruktträd, bärbuskar, höns för ägg och kycklingkött, kaniner av en stor köttras för slakt, samt mjölkgetter för produktion av egen ost. Alla kan inte göra som jag, men alla kan göra något. Börja förändra dina egna handlingar - det är nyckeln till att förändra världen! |
| Ekoodlare sen 8: | Med makt följer ansvar.Makten följer pengarna. Politiken har förutom skattemedel också lagstiftning - om vi överhuvudtaget ska ha EUstöd - styr pengarna till klimatsmart, miljöriktig produktion som varken exploaterar människor eller djur - lagstifta mot produktion och import som inte uppfyller minimikrav. Handeln och producenter lägger miljarder på reklam för att de vet att de kan påverka våra val. När får vi reklam som ärligt beskriver vad vi har att välja mellan och vad vi betalar för; "Holländsk paprika från syntetisk växthusodling - mycket lågt näringsvärde - sämsta klimatklass" eller "Bananer - från odlingar med intensiv kemisk bekämpning och underbetalda arbetare" Med makt följer ansvar - ta det och sluta dumpa det på småbarnspappan som har 30 minuter på sig att handla på väg hem från dagis! |
| Assar: | Jättebra program. håller med, det har blivit jättesvårt att handla mat. det jag gör numera är att alltid välja krav eller eu-miljömärkta alternativ (om de finns). svårt att hitta krav-kött dock. det får ni gärna tipsa om. I övrigt tror jag att vi alla kommer att tvingas lägga betydligt större andel av vår inkomst på mat i framtiden. gjorde själv en genomgång av min hushållsekonomi nyligen och det visade sig att jag la 10% av min disponibla inkomst på mat. det är pinsamt lite tycker jag. så det finns ingen ursäkt för mig att inte göra aktiva miljöval i matbutiken. Såvida jag inte blir fattig igen förstås. |
| Anna Fischer: | Varför måste maten vara så billig? Är det inte det som gör att man försöker hitta genvägar till snabbare produktion, måste vi äta så lyxigt så ofta nu när vi är så många? |
| mikael: | när vi nu har ett bra program som belyser matens kvalite,då närmar vi oss de som jag alltid funderat över,priset på våra produkter i butiken,här finns ju chansen till en löneförhöjning för alla värd namnet om vi samlades under ett tak o bjöd in till förhandling med resp kedja,ica, vivo, willys mfl.man ser ju dagligen produkter med ruggigga avanser,o glöm inte de totala svinnet på bara på frukt o grönt pga all storskyltning,här följer några exmpl.priserna gäller vecka 10 i sthlm. tomater från spanien 59,90 kg,apelsiner 29,90,för en familj med 2 barn kostar de 299kr i månade att ge ungarna varsin appelsin mån-fre,annat som man ofta ser är ju tex avocado 4 för 20,kan ju inte vara rimligt med 5kr st för an avocado,har frågat vår lokala handlare om tomater o äpplen mm flyger i bissnies clas till sverige.fråga hur gr vi för att knäcka matpriserna en gång för alla,alla som känner att ni har ideer hör gärna av er till under tecknad,vi är några st som har lite ider om hr de ska gå till men vill ha fler förslag mvh mikael gustafssonmikael@hotmail.com |
| Gail Ramsay: | Tack för bra program! Stöd etisk uppfödning Låt oss stödja bönder som föder upp djur på ett etiskt sätt. Det går att stödja etiska uppfödare ekonomiskt och det går att lägga avgifter på priset för produkter från uppfödare som inte garanterar etisk uppfödning och slakt. Detta är kontroversiellt - men det går. Låt oss be våra politiker att göra detta oavsett vilket block de tillhör. Vi lever i demokratier och kan besluta om detta. Och om EU-byråkratin är för tungrodd och sätter käppar i hjulet - låt oss konsumenter ta steget själva och köpa etiskt och bojkotta djurplågeri! Gail Kista |
| Annika Rullgård: | Eftersom jag är vegan är matinköpen inte så stort problem. I affären väljer jag efter säsong och jag skulle aldrig komma på idén att köpa t ex tomater när det inte är säsong i Sverige. Nu tror jag inte att det är möjligt att omvända alla till veganer inom något år men jag hoppas att så småningom ska det vara så för det är min övertygelse att det inte är möjligt att ha djur som ska bli mat till människor på ett sätt som är förenligt med verkligt god djurhållning utifrån djurens synvinkel. Till dess att alla är veganer så behövs djurskyddsinpektion värd namnet. Nu skyller man på bristande resurser men runt om i landet genererar djurskyddsinspektörerna oerhört mycket arbete åt sig själva genom att inte ingripa på sätt som lagen ger möjlighet till. I stället segdras djurskyddsärenden i decennier med inspektion efter inspektion efter ... Domstolarna borde få utbildning i djurs behov, att de känner smärta, sorg, välbefinnande, glädje mm för att inte som nu nämndemän och domare mer eller mindre slentrianmässigt frikänner djurägarna i de fall som det går så långt. LRF har ett stort ansvar när det gäller brister i djurhållning genom att ha advokater som lyckas göra om juridik till ful retorik. Se abc.hilbertshotell.net/Kalv.pdf om en rättegång. Lagar måste också stiftas mot att ha stora djurbesättningar, t ex max 20 hönor i en flock att jämföra med Krav tillåter 2000 hönor i en flock. När det gäller grödor, både till djur och människor måste på något sätt lagstiftning till som hindrar oacceptala arbetsförhållanden där grödorna tas fram och dessutom förbjuda import av grödor som tagits fram med pesticider och fungicider som utarmar djur- och växtliv långt utanför åkrarna. För att nå till acceptabla förhållanden för djur och slut på bruket av gifter i jordbruket krävs oerhört mycket information som når fram till alla konsumenter. Dock, att nå ut med information är det svåraste som finns. Matens pris är en mycket bra pusselbit i denna informationsspridning. |
| Gail Ramsay: | Kommentar till Matens pris Mina förslag är 1. Köp bara kött som inte kommer från plågade djur 2. Satsa pengar på forskning om goda alternativ till kött Den som vill äta kött bör vara beredd att betala priset för att få kött som inte framställts genom att djur plågats genom hård avel och genetisk manipulation, plågsam uppfödning och slakt efter lång och stressande transport med mycket plågsamma skador som resultat. Bojkotta därför allt kött som inte garanterat kommer från djur som inte plågats. Var beredd att betala den extra kronan för detta kött. Handla från gårdar där djuren får leva ett gott liv och slaktas på plats. Människor är allätare och kan tillgodogöra sig många olika födoämnen. Jag önskar därför att våra politiker satsar mycket mera pengar på forskning om goda och näringsrika alternativ till kött. Djurplågeriet kan få ett slut och vår planet blir friskare av mindre uppfödning av köttdjur. Och om man vill kalla sig för en modern människa så vill man väl organisera ett samhälle som är gott för både människor och djur - eller hur? Gail Ramsay Kista |
| Gunnela Ståhle: | Matens andel av hushållsbudgeten har minskat drastiskt de senaste 30 år till bara 11 -12%. Det är något fel med att debatten kring maten har blivit för mycket fokuserat på pris. Där har handeln ett stort ansvar,som fortfarande fokuserar pris i sin marknadsföring. Men även vi konsumenter måste ta vårt ansvar och inse att billig mat ofta har producerats genom hög intensitet d v s intensiv, energikrävande växtodling och storskalig intensiv djurhållning. Billig mat är en dyr affär, eftersom det kan leda överutnyttjande av jordens resurser, hög användning av bekämpningsmedel och hög sjuklighet hos våra djur som måste botas med antibiotika och nedhuggning av regnskog. Den höga användningen av antibiotika är ett av våra stora hot mot folk - och djurhälsa genom ökande andel antibiotikaresistenta bakterier. 25000 mäniskor dör av effekterna i EU per år. Man måste börja med att ha kontroll över förbrukningen av antibiotika i djurhållningen och uppföljning av antibiotikaresistensen. Här har EU, den internationella djurhälsoorganisationen OIE och veterinärkåren ett stort ansvar. Det får inte bara bli vackra ord och policies om "prudent use". Ett första radikalt och nödvändigt steg är att ifrågasätta att veterinärerna tjänar för mycket pengar på att sälja medicin. Man måste arbeta med förebyggande åtgärder d v s en bra miljö och skötsel av våra djur. På det sättet får vi också ett bättre djurskydd. Antibiotika är ett värdefullt hjälpmedel att bota sjukdomar, men får inte missbrukas. Sverige har en bra situation när det gäller antibiotikaresistens på djur och detta får inte försämras. Men i stora delar av övriga världen är detta ett jätteproblem. Vi behöver hjälp av kritiska media i detta arbete. |
| Christine Nilss: | Jag vill ha ekologisk närproducerad mat från småskalig produktion. Jag är fattig men medveten. Jag lägger 25% av min inkomst på mat. |
| ekoodlare sen 8: | EUstöden till lantbruket prioriterar köttproduktion - vilket leder till sojaproduktion som förgiftar brasilianska lantarbetare. EU subventionerar groteskt inneffektiv växthusproduktion - grönsaker som skulle kunna produceras effektivare i norra Afrika. EUs stöd ger livsmedelsöverskott som med exportbidrag dumpas i bland annat Senegal - vilket i sin tur leder till att bönder där tvingas överge sina gårdar för att ta sig till Europa som illegala underbetalda lantarbetare. Är det så vi ska stödja vårt lantbruk? |
| Gail: | Säg till i butiken! Vi bör äta mindre kött och betala mera för det kött vi äter. Bönder som uppföder djur på ett etiskt sätt bör få ekonomiskt stöd så att priset inte blir oöverstigligt. Den köttproducent som inte kan garantera att köttet tagits fram på ett etiskt sätt bör få avgift lagd på köttet så att detta kött blir dyrare och försäljningen går ner. Detta bör vara regeln oavsett om det är svenskt eller importerat kött. Detta är en politisk fråga och bör som sådan också behandlas politiskt. Vi konsumenter som är trötta på djurplågeriet kan skynda på utvecklingen mot bättre djurhantering genom att ständigt efterfråga kött som kommer från djur som inte plågats. Säg till i butiken! Det gör jag. Gail Kista |
| Linus Olofsson: | Det är oxå ett problem att många av de som jobbar i min lokala matbutik inte är intresserade av mat, utan av att sälja. Frågar jag om någon produkt, så får jag svar som är goddag yxskaft. Fram med kompetensen i matbutiken! Kräv att frukt- och gröntansvarig ska veta skillnaden på ekologisk odling och giftbesprutad odling! |
| Annika Rullgård: | Christine Nilsson: Om du läser reglerna för Krav-märkning ser du att Krav-märkning för animaliska produkter tar mest sikte på dem som ska äta köttet, osten etc. Djuren kommer i andra hand om ens det. Visst låter det gulligt med småskalig närproducerat kött, ägg, mjölk osv men det är inte så gulligt som det låter. Jag skulle vilja se den djurbesättning som inte far illa, kalvar till Krav-kor tas från mamman när de är tre dagar, köper man hönkycklingar innebar det att tuppkyckligarna dödas på ett grymt sätt, Krav-märkning godkänner de långa djurtransporterna. Ute på de små gårdarna går djuren många gånger i kladdiga sörjor där de skjunker ner djupt så fort det blir fuktig väderlek. Mjölkkor står bundna i bås med ett minimum av strö att lägga sig på. Jag kan fortsätta länge. Vill man ha mat från djur som hat det bra får man nog ut och åka och leta tills man hittar ett ställe som ser ut bra även om man skrapar på ytan. |
| Monica Kolmodin: | Idealet vore att alla livsmedel märktes - så att det framgår hur/var matens prodcerats. Vi har ju idag redan KRAV, Rättvisemärkt osv. PROD(koll) - mitt förslag på ny märkning. Kan livsmedelsbranschen komma överens om en gemensam märkning (regler) för kontrollerad produktion skulle det förenkla för oss konsumenter och naturligtvis vara ett bra "försälningsargument". De flesta har ont om tid och med en märkning-symbol går det lättare att hitta/välja rätt vara. OBS att all märkning ska var tydlig - små symboler eller liten text gör ingen nytta. Bra är också att det i butiken på lämpliga platser finns information om vad de olika symbolerna står för. (Kanske en möjlighet att via uppkopplad dator kunna söka info direkt i butiken.) |
| Martina Schager: | Hej alla som älskar mat! Det är bra med den debatt som är nu. All forskning och även all industriell utveckling som skett de senaste 150 åren används även i matproduktionen. Om man inte accepterar det är man otroligt naiv. Vi bönder kan ju inte leva kvar som på 50-talet med 20 kor och försöka leva på det. När det gäller kontroll av brunster mm i djurproduktionen så är det ingenting mot vad vi människor är beredda att göra med våra kroppar för att tex bli gravida. Vilket barnlöst par skulle tacka nej till en hormonbehandling? Jag hoppas att konsumenterna besöker oss lantbrukare och ser hur många av oss som sköter våra djur och åkrar. När köttfärsen kostar 39,90 i butiken undrar jag hur en konsument värderar en djurs liv? Det är ett djur som har slaktats för att vi ska äta det och så är man inte villig att betala mer, skandal! Nej mat ska ätas med andakt, vi måste alla hjälpa till att värna om det vi äter både kött, fisk, grönsaker och spannmål. Varma hälsningar från en lantbrukare som älskar sina djur, sin personal och sitt arbete! Martina Schagerlund, Eskilstuna |
| Pauline: | Så länge som affärskedjorna lockar med lågpris på ex fläskfilé fr Danmnark, lågpris på tomater fr europa, nötkött fr länder med förbjuden soya uppfödning, burhöns uppfödning, kalkonuppfödning ja listan kan göras hur lång som helst, ja så länge kommer folk att vräka i sig överskott av proteiner fr djur som absolut inte har det bra och som uppföds på sådant sätt att människor i produktionen får obotliga sjukdomar. Vi är inte mer än människor, och vi lockas av extrapriser och har inte råd och ork att gå förbi dessa xtra priser och FAKTISKT ta det som är bra för oss och naturen, eller??? |
| Lennart Bengtss: | Jag är en ekobonde från Halland. Har varit bonde i drygr 40 år. Kravansluten sedan 1988. Deltog aktivt i programmet Konsumentekot, som sändes på 80-talet. Andelen svenskproducerat kött minskar stadigt. Är det inte dags för alla parter bonde fodermedelstillverkare, slakterier, livsmedelshandlare, och inte minst konsumenter sätter sig ner och formaliserar koncept hur när och vilka varor,som ska produceras. Erbjud kontrakt och villkor pris m.m. före produktionens start. Då går det att spåra alla inblandade aktörer. Att låta kunden ha insyn i hur gården sköts och om varans kvalitet är den förväntade, måste vara ett bra argument för att ha en inhemsk produktion kvar. Hälsningar från bonden på gården Bonnagård |
| Fredrik: | Mer närproducerad mat och mindre import av grönsaker från Holland och Spanien är framtiden. |
| Marianne Karlss: | SRB kon är faktiskt bäst i test. Lönsam komfortko. Efterfrågas i hela världen framförallt för sin utomordentliga hälsa och lätta kalvningar, bra fertilitet. Som djurägare/skötare är man mån om att djuren ska må och ha det bra. Sjuka djur är tråkigt både som arbetsmiljö och för ekonomin. Miljö aspekt Kött - låt djur beta på marker som ej passar till odling. de kan gå ute från 15 maj till 30 september. I kuperat landskap säkert längre tid. Om det skördas gräs två gånger under växtperioden blir det tillräckligt proteinrikt för att föda dem under stallperioden. Då kanske vi kan klara landets köttbehov inom landet. Men samtidigt måste vi förstå att om någon ska hålla landskapet öppet och få fram bra kött måste det vara ekonomiskt lönsamt. Även en djur o växtodlare måste kunna leva på sitt arbete, sin lön. För att det ska växa behöva växtnäring Avföringen från oss männisor, med rester av medicin mm - måste processsas så den återanvänds som gödningsmedel. Med ett naturligt kretslopp skulle mycket lösas. |
| Thomas Bohlin: | Man pratar bara märkning och eventuella faror. När skall man börja diskutera vad maten smakar? Der behövs smartare konsumenter som litar till sina sinnen. Jag är trött på dyra tomater som smakar vatten. |
| Margaretha: | Mat som produceras så naturligt som möjligt är eller borde åtminstone vara en självklarhet och ett krav för mig som konsument att ha tillgång till. Djur som får leva naturligt och med respekt utan långa transporter vare sig vid slakt eller till konsumentledet. Det vill säga närodlat och närslaktat. Det mår alla bättre av! |
| Pia: | Lägre moms för ekologisk föda. Det är inte bara etiskt rätt att försäkra sig om att djuren haft ett drägligt liv. Det ekologiska jordbruket ger dessutom mindre skador på miljön. Tänker man efter finns det många anledningar för ett samhälle att sänka momsen för att stimulera ett hållbart jordbruk. |
| Ville: | Gör som på Kuba under deras oljekris, där fick människor som ville odla, mark av staten för att kunna göra det, helt utan några kostnader. Bara de lovade att maten de odlade skulle komma allmänheten till nytta. |
