Mer krut i gödslet med biogasrester

Allt fler efterfrågar biogas till sina bilar och produktionen i Sverige ser ut att fördubblas under de närmaste två åren. Och det finns stora vinster att göra när det gäller resterna från biogastillverkningen. De kan nämligen bli ett mycket bra gödsel, enligt en kommande avhandling.

– Har du biogas så får du en rötrest. Och den är ett väldigt bra växtnäringsmedel, säger som forskar vid Sveriges Lantbruksuniversitet och som håller på att doktorera i ämnet.

Rötresten är den organiska gegga som man får som restprodukt när man tillverkar biogas. Den restprodukt som Charlott Gissén har studerat innehåller inte gifter och kommer inte från reningsverk. Det är inte det som brukar kallas rötslam utan handlar istället om restprodukter från biogasutvinning av vanliga grödor som vete, vall och raps.

De här så kallade rötresterna kan bli mycket effektiva som gödsel, enligt försök som Charlott Gissén och hennes kollegor gjort under fyra års tid. Enligt försöken kan man i vissa fall få upp till 50 procents bättre effekt om man gödslar med rötrester som härstammar från växter, jämfört med om man gödslar med vanligt handelsgödsel.

Man behöver alltså mindre gödsel men får ändå samma storlek på skörden, enligt forskningsresultaten. Risken för övergödning minskar och jorden får också en ökad mullhalt, vilket förbättrar bördigheten.

Nu pågår biogasutbyggnaden för fullt i Sverige, likaså debatten kring den. Forskaren Charlott Gissén säger att hon befarar att det går lite för fort i industrin. Det behövs till exempel mer kunskap om vilka grödor man ska göra gas av för att få de största miljövinsterna, säger hon.
-- Man har lite för bråttom på många håll och kanter just nu.

Lisen Forsberg
lisen.forsberg@sr.se