Brott

Många återfall efter ungdomsvård

Uppdaterad 16:51
Av dem som suttit i sluten ungdomsvård döms 68 procent för nya brott efter att de kommit ut. Det visar en ny rapport.
Kriminologen Tove Pettersson har skrivit rapporten och Nils Åkesson från Statens institutionsstyrelse har hand om ungdomshemmen:

 säger Maria Moraes som kom ut från den slutna ungdomsvården för några år sedan.

Vad beror det på att så många begår brott efter att ha suttit på ungdomshem?

– 78 procent blir lagförda för nya brott inom tre år efter avtjänat straff och 68 procent blir dömda, vilket innebär att de begått lite allvarligare brott, säger kriminologen Tove Pettersson, som har skrivit rapporten.

"Jag var väldigt ensam"
Maria Moraes jobbar inom Unga Kris och kom själv ut ur den slutna ungdomsvården för fem år sen. Utslussningen hon var med om var väldigt kort.
– Jag fick mina grejer och så fick jag åka hem, mycket mer än så fick jag inte. Något telefonsamtal och några återbesök. Sen förväntades jag klara av allt som vanligt, säger hon till P3 Nyheter. 
– De första månaderna var kritiska, jag var väldigt ensam och umgicks inte med mina gamla kompisar. Jag fick inte komma tillbaka till min gamla skola och bråkade mycket med min mamma och så.

"Ett problem"
Innan lagen om sluten ungdomsvård kom till, 1999, dömdes de 15-18-åringar som begick grova brott till fängelse. Men nu döms alltså unga istället till sluten ungdomsvård. Tanken med det är att förhindra att de kommer i kontakt med äldre kriminella och att vården ska göra att färre begår nya brott. Men trots det begår alltså de flesta som fått vård på slutna hem nya brott. Det tror Tove Pettersson delvis beror på att unga får längre straff i dag.
– Det var i genomsnitt sex månader i fängelse och tio månader, säger hon.
Det var inte alls det som var meningen med sluten ungdomsvård när lagen stiftades, tvärtom. Tanken var att unga inte skulle sitta inspärrade längre än de gjorde tidigare, men så har det alltså blivit.
– Det är ett problem, det finns mycket negativt med att sitta länge på institution, säger Tove Pettersson.

Menar du att det är större risk att få återfall?

– Ja, forskning visar att det leder till mer återfall i brott och även andra problem. Jag skulle vara oroad från lagstiftarens sida för att utvecklingen har lett till så pass mycket längre straff, för det här var ju inte meningen. Det som behövs är öppnare former i vården, en längre utslussningsperiod mot slutet av straffet.

"Förvandla straff till behandling"
Även Statens institutionsstyrelse, SiS, tycker att den slutna ungdomsvården behöver ändras.
– Lagen bryr sig inte om vården som en person behöver, utan ser bara ett straffvärde, säger Nils Åkesson på SiS som har hand om ungdomshemmen.
Enligt Nils Åkesson har ungdomshemmen oftast kort om tid när det gäller att tillämpa vårdprocessen.
--Och det är där jag ser en finess med att det skulle finnas något inom påföljden som gjorde att man kunde förvandla den sista delen av straffet till en behandlande insats över en längre tid.

Ramin Farzin
ramin.farzin@sr.se