Högt pris för att Grekland ska räddas

Uppdateras kontinuerligt
Om några timmar inleds ett krismöte mellan euro-ländernas finansministrar i Bryssel. De ska avgöra om det konkurshotade Grekland ska få historiens största räddningspaket. Och det står nu klart att priset som grekerna måste betala för räddningsinsatseen blir mycket högt.

Höjd moms, höjda skatter på bensin och tobak, sänkta och frysta löner för offentliganställda. En lång rad offentliga organisationer läggas ner, investeringar skjuts på framtiden och det förmånliga grekiska pensionssystemet ska förändras radikalt.

Det är några av åtgärderna i det hårdaste åtstramningspaket som världen skådat.

Lägger man ihop de åtgärder som redan genomförts med dem som nu offentliggjorts, så kommer till exempel en offentliganställd att ha fått sina inkomster sänkta med ungefär en tredjedel efter skatter. Grekland har satts i ekonomisk tvångströja.

Och det är villkoret för att de övriga länderna i euro-zonen, tillsammans med IMF, ska bevilja det konkursmässiga landet ett räddningspaket.

Detaljerna i paketet offentliggjordes i förmiddags, när Greklands regering godkänt detaljerna i överenskommelsen.

Åtstramningspaketet innebär att nivån på statens utgifter ska minska med motsvarande 300 miljarder kronor under tre år.

Papandreou är nu på väg till Bryssel, där finansministrarna i de övriga 15 euroländerna sent i eftermiddag samlas till ett krismöte för att slutgiltigt avgöra om Grekland ska få den hjälp landet så desperat behöver.

Hjälpen kommer att innebära att de övriga euroländerna och IMF under tre år lånar ut mellan 1 000 och 1 200 miljarder kronor till Grekland. Också det saknar motstycke, sa Papandreou i morse.

EU-kommissionens ordförande Barroso vädjade i dag till Euro-länderna att godkänna överenskommelsen. Det visar att Greklands kris är en kris för hela Europa.

Staffan Sonning, Sveriges Radios ekonomikorrespondent
staffan.sonning@sr.se