Grekiska krisen kantad av felaktiga spådomar

I morgon kväll samlas euroländernas regeringschefer i Bryssel för ett extra toppmöte om den grekiska krisen. Att krisen trots lånegarantier fortfarande är djup kan tvinga euroländerna till nya utfästelser. Men det blir svårt för euroländerna att prata ner krisen, för det som sagts hittills i år har i efterhand visat sig vara fel.

Det började i mitten av februari. Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker betonade ordet om när han berättade att euroländerna börjat arbeta med de tekniska formerna för ett lån.

Om fallet skulle vara att det riskabla som kan hända verkligen händer, var vad Junckers resonemang gick ut på.

En månad senare - återigen i Bryssel - hade sanningen krupit lite närmare och Juncker sa då att det nedskärningspaket Grekland presenterat skulle räcka för att tygla krisen.

– Vi är övertygade om att de åtgärder som Greklands regeringen tagit till är trovärdiga, sade Jean-Claude Juncker.

Sanningen är ju att Grekland senare tvingades till ytterligare nedskärningar. När beslutet om att Grekland skulle få lånemöjligheter kom sade chefen för den europeiska centralbanken, Jean-Claude Trichet, att lånen som vi nu vet ska lösas ut inte skulle behöva lösas ut. Det var i slutet av mars.

– De modiga beslut som Grekland tagit och förekomsten av dessa mekanismer ska normalt innebära att dessa inte behöver aktiveras, sade Trichet då.

Och fortfarande finns det uttalanden som gjorts som kan visa sig vara fel. På ett extra toppmöte i Bryssel i slutet av mars förkunnade EU:s valde ordförande Herman van Rompuy att euroländerna aldrig kommer att låta Grekland falla.

Ett annat uttalande som kan visa sig vara fel är att Spanien och Portugal inte skulle behöva någon hjälp av grekisk modell. I söndags sade till exempel EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn att Grekland är ett specialfall som inte ska jämföras med andra länder.