Sverige i FN-förhör om mänskliga rättigheter

I dag ska Sverige för första gången förhöras av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Flera frivilligorganisationer har inför förhöret riktat kritik mot Sverige på en rad områden.

En av bristerna som Amnesty pekar ut är att Sverige avvisar människor som riskerar tortyr i sitt hemland.

– Den här frågan om tortyr är en fråga som Amnesty driver. Att man ska respektera det absoluta förbudet mot tortyr. Där finns det ju då en regel att man till exempel inte får sända tillbaka människor till länder där man riskerar att utsättas för tortyr. Där har Sverige då fått anmärkningar vid tolv tillfällen. Det är ganska många tillfällen, så det är ju klart att det är allvarligt, säger Lise Berg som är Amnestys generalsekreterare i Sverige.

Inför förhöret i Genève har organisationer getts möjlighet att skriva egna rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige.

Den fristående organisationen FN-förbundet har i en rapport tillsammans med 16 andra organisationer pekat på att Sverige har brister inom en rad områden. Bland annat när det gäller sjukvård för papperslösa flyktingar, situationen för ensamkommande asylsökande barn, samt att romer och samer diskrimineras.

Samerådet är en paraplyorganisation för samer i de nordiska länderna och Ryssland. I sin rapport inför förhöret pekar Samerådet på att samebyar i Sverige har svårt att försvara sin renskötselrätt i domstol, bland annat för att lagstiftningen ger bevisbördan till samebyarna.

– Vi vill se en ändrad bevisbörda i linje med Norge. Vi vill se att man får rätt till att få rättegångskostnaderna täckta i mål som rör landrättigheter från samiskt håll, säger Mattias Åhrén som är Samerådets ordförande.

Förhöret av Sverige är en del av en relativt ny mekanism inom ramen för FN:s arbete. Varje medlemsland ska vart fjärde år granskas och kallas till förför av FN:s råd för mänskliga rättigheter, Mr-rådet

Alla FN:s 192 länder har möjlighet att delta i dessa förhör och därefter rikta rekommendationer till det granskade landet.

Men därefter kan det granskade landet själv välja vilka rekommendationer landet ska följa. En brist, tycker Lise Bergh vid Amnesty.

– Det är ju ytterligare problem att det inte finns några sanktioner. Så är det ju egentligen med de flesta av de här granskningsorganen. Man utfärdar rekommendationer och man vill att de ska spridas vilket innebär att även andra kan trycka på regeringar att följa rekommendationerna. Men så är det i FN-systemet helt enkelt. Det finns inte sanktioner på det sättet som man skulle önska, säger Lise Bergh som är Amnestys generalsekreterare i Sverige.