Chatt med Jan Guillou

moderator:Hej och välkomna till chatten med Jan Guillou! Vi smygstartar redan nu, eftersom frågorna regnar in! Varmt, Bokcirkelns Marie Lundström.
sylvia stjernfe:Har du läst något annat av JCO? Om inte kan jag rekommendera Fallen. I början av bokcirkeln pratade ni om hur svårt det är att skriva om erotik, i Fallen lyckas hon (återigen får man väl tillägga).
Jan Guillou:Den förra boken jag läste tror jag hette Foxfire och handlade om ett upproriskt flickgäng. Det var en bok på gränsen mellan ungdomslitteratur och vuxenlitteratur.
Kjell Larsson:Hej Jan. Du är min favoritförfattare. Jag undrar när dina tidiga 70-, och 80-talsböcker kommer ut som ljudböcker? Jag "konsumerar" litteratur i ljudform när jag åker bil mellan hemmet och arbetet. Jag och många med mig väntar på att Carl Hamilton skall dyka upp igen i någon skepnad. Ps. Festligt med ditt parkeringsuppror. Stå på dig. Ds.
Jan Guillou:Hamilton-serien finns som ljudböcker, liksom Ondskan och Arn-böckerna.
Carl:Hur var det att vara med här i Bokcirkeln då?
Jan Guillou:Det var faktiskt både kul och intellektuellt stimulerande. Att tala om litteratur är bland det roligaste som finns, särskilt med vuxna samtalspartners som inte är lika prestigeladdade som exempelvis litteraturstudenter.
Kjell Larsson:Hej Jan. Jag har fått höra olika versioner om hur allvarlig pennalismen var på Solbacka? Någon påstår att det du skriver om i boken ondskan överensstämmer mycket bra och någon annan påstår att du överdriver mycket. Jag förstår att det handlar naturligvis vilken elevtillhörighet man tillhörde. Tacksam för svar.
Jan Guillou:De som var pennalister fick som vuxna en högst naturlig vilja att bagatellisera det de rimligtvis skämdes för. Ingen kan tycka att det är särskilt kul att berätta sanningen eftersom man skäms över att som ung antingen ha varit underdog eller motsatsen.
Ewa:Behållningen av detta program var att möta en annan sida av Guillou än den som jag sett tidigare. Tack för ett jättebra program om en underbar bok
Jan Guillou:Här träffade du åtminstone originalet till mig, den där andra bilden är nog i huvudsak skapad av mina konkurrenter eller ovänner.
Jens:Vilken bok ska du läsa nästa gång du blir ledig? Någon bamsetjock bok igen?
Jan Guillou:Nästa bamsebok på min dåliga samvets-hög är Anna Karenina av Leo Tolstoj.
kerstin:Du pratade ju om bokens förstamening i början av Bokcirkeln. Vilken är den bästa första meningen du skrivit eller läst?
Jan Guillou:Den bästa jag skrivit är: Döden kom med ölbil. Den bästa jag läst: Han kom som ett yrväder en aprilafton med ett Höganäskrus i svångrem runt halsen.
Erland:Hej Jan! I din senaste roman knyter du ihop trådarna från dina romaner om Hamilton resp. paret Tanguy. Har du också funderat på att skriva en roman där du knyter ihop Hamilton och Arn? En vän och jag har en idé om hur det ska gå till...
Jan Guillou:Hamilton talar svenska, engelska och ryska. Arn talar fornnordiska, latin, franska och arabiska. De får det alltså svårt med kommunikationerna.
Johanna:Du var inne på hur svårt det var att skriva om sex. Var läser jag din mest lyckade sexskildring och varför gillar du den i så fall?
Jan Guillou:Just på grund av svårigheterna försöker jag att skriva så lite som möjligt om ämnet. Min minst misslyckade sexskildring finns nog i Tjuvarnas marknad när förälskelsen flammar upp mellan Pierre Tanguy och Eva Johnsén.
Johan:Hej Jan! Det förvånar mig när du säger att du lärt dig greppet om omkastad tidsföljd som Oates använder. Det förefaller mig vara ett grepp som är vanligt bland författare. Kan det verkligen vara nytt för dig?
Jan Guillou:Nej, inte i största allmänhet förstås. Men Joyces styrka är att hon använder tekniken för att bli av med transportsträckor, exempelvis vet vi att Norma Jeans första äktenskap kommer att sluta med skilsmässa, ändå lyckas Joyce berätta historien genom att klara av skilsmässan på några rader, och det beror på den omkastade kronologin.
moderator:Nu har halva chatt-tiden gått! Jan svarar så mycket han hinner och maila in din fråga nu! Om en kvart är det försent. Bokcirkelns Marie Lundström.
Gunilla:Vad menar just du med "transportsträckor"? Och varför skulle det bli tyngre "transportsträckor" om man vänder på kronologin? Detta grepp är bra ibland men kanske inte ibland.
Jan Guillou:Transportsträckor är sådana avsnitt som läsaren vet skall komma i berättelsen. Och författaren vet att läsaren vet. Det gör det svårt att skriva. Kan man lösa problemet genom att helt få bort sådana avsnitt så har man lärt sig mycket av Joyce Carol Oates.
Gunilla:Vad menar just du med "transportsträckor"? Och varför skulle det bli tyngre "transportsträckor" om man vänder på kronologin? Detta grepp är bra ibland men kanske inte ibland.
Jan Guillou:Transportsträckor är sådana avsnitt som läsaren vet skall komma i berättelsen. Och författaren vet att läsaren vet. Det gör det svårt att skriva. Kan man lösa problemet genom att helt få bort sådana avsnitt så har man lärt sig mycket av Joyce Carol Oates.
Marianne Jern:Har du sett några filmer med MN? Vad tycker du i så fall om Oates beskrivingar om henne som skådis? Kan inte påminna mig att ni diskuterat film alls och det är ju ändå så hon är känd.
Jan Guillou:Den enda film jag minns är Some like it hot.
Lukas:Jag vill passa på att berööma programformen - detta är radio är som allra bäst; att som lyssnare få höra på när ett sså kallat ildat samtal förs mellan några personer i mitt hem. Detta är som substitut för sällskap, oslagbart. Och bättre än en televiserad motsvarighet. Tack alla medverkande!
Jan Guillou:I Frankrike anser man nog att samma typ av samtal är bäst i TV.
Lena:Var det några andra "tricks" som du lade märke till i Joyces sätt att skriva? Det är spännande att höra hur en författare läser en annan författare.
Jan Guillou:Det första jag la märke till var att hon anpassar sina metaforer till den miljö hon befinner sig i. Det är ett fiffigt och stämningsskapande trick.
Bo Wirmark:Hej Jan! Jag har ingen fråga utan vill bara säga tack! Både Margareta och jag har haft stor glädje av att lyssna på era samtal som verkligen öppnat till fördjupat läsande.
Jan Guillou:Jag vet, jag tycker själv om att lyssna på sådana här program.
Jonsson:Jan, du är socialist och överklass. Hur mycket av överklassens fördomar mot "folk" tror du att du själv har?
Jan Guillou:Den sociala svagheten har jag fått kämpa mot hela mitt liv. Bara en sak har jag lärt mig säkert: Man kan aldrig göra sig till och låtsas att man är någon annan än den man är.
Pierre Simonsso:Vad har du för nytt projekt på gång om du nu har nått alls, Dukanske skall pensionera dig;D.
Jan Guillou:En författare pensioneras av sin hjärnblödning och inte av ett åldersstreck. Jag planerar den stora Europeiska Romanen.
moderator:Nu är chatten snart slut, Jan svarar på frågorna så fort han kan.
Anette:Om jag skulle ordna en skrivarkurs för oss med manus i byrålådan, har du nåt tips på vad jag bör tänka på då?
Jan Guillou:Olika författare kommer att ge dig olika svar. Mitt svar kommer alltid att vara: VARFÖR skall denna historia berättas?
Olivia:Du var lysande i bokcirkeln. Dina kommentarer var lyhörda och gav mig mycket. Tack!
Jan Guillou:Tack själv!
Anders:Några fler berättartekniska grepp du lärde dig?
Jan Guillou:Framförallt handlar det ju om att disponera ett gigantiskt material. Författarens största svårighet måste ha varit ett enormt överskott av research. Det är en klassisk svårighet för alla författare och jag tror att Oates löste det problemet betydligt skickligare än vad jag själv skulle ha klarat av, även om hon uppenbarligen fick slita hund.
moderator:Där sätter vi punkt för vårens Bokcirkel, med den äran! Vi hann inte svara på alla era fina frågor. Tack för ert engagemang och tack Jan, för alla omsorgsfulla svar! Bokcirkeln är tillbaka i höst igen. Vilken bok ska vi läsa? Med vilka då? Maila oss! Varmt. Bokcirkelns Marie Lundström.