Jordbruksverket: EU:s stöd gör ingen nytta

Slopa EU:s gårdsstöd och subventioner till jordbruket. Den slutsatsen drar Jordbruksverket i en ny rapport. Stöden är inte samhällsekonomiskt lönsamma eftersom de inte alltid hamnar där de gör mest nytta, enligt utredaren Sone Ekman.

– På lång sikt gör det inte så mycket nytta, varken för samhället som helhet eller för jordbruket. En hel del av pengarna går till områden där jordbruket är konkurrenskraftigt även utan stöd, säger Sone Ekman.

EU:s olika stödformer till lantbruket är en känslig historia. Det handlar om 40 procent av hela EU:s budget och den största delen utgörs av det så kallade gårdsstödet. Det är ett slags inkomststöd som bonden får för att hålla lantbruket igång och behålla sysselsättningen på landsbygden.

Enligt Jordbruksverkets rapport hamnar en stor del av pengarna i bördiga områden som kan klara sig ändå, medan områden som verkligen skulle behöva bidrag kanske inte får tillräckligt med hjälp.

Det vore därför bättre med bidrag som riktas särskilt till regioner och åtgärder som håller landskapen öppna och värnar naturvärdena, menar Jordbryksverkets utredare Sone Ekman.

Även systemet med subventioner av olika slag som ska skydda EU:s bönder mot för låga världsmarknadspriser kritiseras i rapporten. Stöden tar idag resurser från andra delar av samhället och snedvrider konkurrensen med omvärlden.

Att ändra stödsystemet är inte lätt. Ett slopat stöd skulle göra att många lantbrukare fick se dagens stödpengar försvinna.

– Därför föreslår vi en successiv utfasning så att lantbrukarna hinner anpassa sig, säger Sone Ekman.

Traditionellt har vissa delar av framför allt södra Europa motsatt sig förändringar av stödsystemet. Den finansiella kris som EU nu genomlider skulle ändå kunna påskynda en nedtrappning av stöden, eftersom pengarna behövs till en budgetsanering. Mot det talar den våg av protektionism som dykt upp i spåren av finanskrisen.