Rika redare bidrar inte till ekonomin

Grekland drog igång den världsomspännande ekonomiska oro som i natt resulterade i en jättelik räddningsoperation från EU. Men frågan är hur världens mest framgångsrika sjöfartsnation har kunnat bli konkursmässig.

Vår ekonomikorrespondent begav sig till Greklands viktigaste hamn.

Kajerna är fyllda och stora fartyg ligger för ankar på redden. Pireus hamn utanför Aten är ett rederiekonomiskt maktcentrum.

Greklands handelsflotta är i dag den största i världen. Den beräknas motsvara 18 procent av all världens frakttonnage.

Och denna jätteflotta har skapat en rad av världens mest mytomspunna miljardärer, från Aristoteles Onassis och fram i nutid.

Man kan undra varför denna världsledande industri inte har lyckats bidra till att hålla Grekland ekonomiskt flytande. Intäkterna har varit häpnadsväckande.

– Om man hade ett tankfartyg i 200 000-tonsklass, så tjänade man cirka 200 000 dollar per dag, när allt var betalt, säger Konstantinos Calicamanis, som är entrepenör i Aten.

Han studerade som ung i Sverige och har en bakgrund som delägare i flera framgångsrika svenska bolag.

Om man översätter det han säger så innebär det, att en redare tjänar drygt 1,5 miljoner kronor – per dag – på ett enda 200 000 tons tankfartyg.

– Det finns folk här som har 40-50 sådana fartyg.

Tiotals miljoner kronor per dag, alltså. För en enda redare. Det borde ju ge klirr i statskassan, kan man tycka, men så är det inte.

– De här herrarna, om de har registrerat sina båtar i landet, betalar de 4,25 procent i skatt.

Men i många fall, ger rederiinkomsterna inte ens 4,25 procent till statskassan.

– Många har bolag i till exempel Cypern och Panama, så de betalar över huvud taget ingenting alls.