Kamp mot den grekiska korruptionen

I Grekland har första steget tagits för en fundamental förändring av pensionssystemet. Fackförbunden planerar nya protester när parlamentet ska rösta igenom det. De som protesterar vill att de stora fifflarna sätts åt.

En före detta domare i högsta domstolen arbetar mot korruptionen.

– Sanningen är att det juridiska systemet är väldigt långsamt. Det kan ta mellan fem och sex år att få ett slutgiltigt beslut, säger Leandros Rakindriz, som är korrumperade statstjänstemäns främste fiende.

Han leder ett kontor med 20 personer som oberoende ska granska offentligt anställda, utreda och skicka till domstol. I de omfattande protesterna mot åtstramningspaketen har detta varit ett argument. Varför slipper skattesmitare och mutkolvar undan när låginkomsttagare måste bära en så stor börda? Till exempel nu när regeringen inför ett helt nytt pensionssystem.

På Rakindriz kontor ska minsta "fakilaki" utredas och sättas åt. Fakilaki kallas den extra slant som ges till allt från skattmas till läkare.

Det senaste fallet som generalinspektörens kontor just utrett handlar om en chef för stadsplanering i Sirus, som hade stora summor på ett hemligt bankkonto. Också den spektakulära kirurghistorien. I flera år har 32 läkare utfört plastikoperationer i stället för vanliga operationer. Plastikoperationer som privata patienter betalat minst 30 000 kronor för. Att spåra pengarna på olika bankkonton tog lång tid, och läkarna riskerar avsked.

Det tar tid att söka svarta pengar på 170 bankers konton. Det kan ta månader att få tillgång till de misstänktas konton. I Grekland beräknas 40 procent av BNP, bruttonationalprodukten, komma från korruption och svarta affärer. I siffror blir det motsvarande 20 miljarder euro per år.

– Det är en lång, lång väg att bli av med korruptionen. Det krävs utbildning och att avpolitisera tjänstemän i byråkratin, säger Leandros Rakindriz.