Turkiskt besök väcker grekiska känslor

Det första offiiciella turkiska besöket på sex år väcker starka känslor i Grekland. Turkiet har inför besöket lovat Grekland stöd i den ekonomiska krisen. Men det är just den som gör att det historiska besöket inte borde ske nu, hävdar kritiker.

– Jag beklagar djupt att premiärminister Papandreou inte lyssnar på råd och begäran från flera partier i parlamentet att skjuta upp det turkiska statsbesöket, säger Ioannis Corantis, parlamentsledamot för det högerinriktade nationalistiska LAOS partiet.

Corantis är ny i riksdagen, han har ett förflutet som toppdiplomat bland annat som ambassadör i Turkiet och som chef för grekiska underrättelsetjänsten.

Hans åsikt om att flytta fram det turkiska statsbesöket delas av andra, det finns också de som inte vill ha något besök alls av den forna ärkefienden.

För Corantis handlar motståndet om att Grekland nu är försvagat och att den stora grannen tänker dra fördel av det.

– Den turkiska utrikesministern Dabotolu håller på att bygga en ideologisk bas för återfödelsen av osmanska väldet. I hans vision är Turkiets öde att bli en ledare, huvudman för alla de områden som var under osmanska väldet, fortsätter Corantis.

Så när premiärminister Erdogan inför besöket lovar visa solidaritet och stöd ses det av vissa i Grekland som första steget mot att Turkiet köper upp allt grekiskt.

För regeringen Papandreou är det historiska besöket början på bättre förbindelser, att lösa tvisten om öar i Egeiska havet och komma vidare i Cypernfrågan.

Konflikten om de obebodda öarna höll på att kasta de båda Nato medlemmarna i krig så sent som 1996. Corantis hävdar att Turkiet regelbundet både till havs och i luften är inne på grekiskt territorium, som en provokation.

I Turkiet sägs besöket komma innebära att en helt ny moske byggs utanför Aten. Ruinerna av osmanska moskeer är i dag museer, lager eller stenhögar. Det finns 200 000 muslimer i Grekland, men ingen riktig moské, bara 60 talet källarlokaler.