Svenska bönder missade miljarder i EU-stöd

Den svenska landsbygden gick miste om en och en halv miljard kronor i stödpengar från EU förra året. Orsaken är byråkratiska problem och dåligt intresse från lantbrukarna för det så kallade landsbygdsprogrammet.

En missräkning, medger Andreas Mattisson som är enhetschef på Jordbruksverket.

– I synnerhet när det gäller miljöersättningar så hade vi räknat med att utnyttjandet skulle vara större. Det har helt enkelt inte funnits det intresset bland lantbrukarna för att ansluta sig till miljöersättningarna.

Totalt hade EU avsatt över 250 miljoner euro, alltså två och en halv miljard kronor, under förra budgetåret till det svenska landsbygdsprogrammet. Pengar som ska användas till att hålla landsbygden levande och förbättra miljön på olika sätt.

Men i en ännu inte publicerad rapport från Jordsbruksverket framgår att bara drygt en miljard kronor verkligen användes. Inte ens hälften av summan alltså.

En del beror på att genomgången av vilka marker som var berättigade till stöd drog ut på tiden och försenade utbetalningarna, men även att bönderna tvekat att söka pengarna.

– Den bedömning som vi gjorde rent generellt var att ersättningsnivåerna inte var tillräckligt höga.

Man var inte lockad av att söka det?

– Precis, man ansåg inte att ersättningarna var tillräckligt höga för att motivera den miljötjänst som man gör då.

Men om inte ens hälften av EU-medlen används under ett år, är inte det ett misslyckande?

– Delvis är förklaringen budgettekniska skäl kring utbetalningarna. Sedan är det en lång startsträcka att få i gång det här programmet, säger Andreas Mattisson.

Det sjuåriga landsbygdsprogrammet startade 2007 och Jordbruksverket menar alltså att det har tagit ett par år att komma i gång på allvar.

Nu har dessutom stödnivåerna setts över så att det ska vara mer lönsamt att söka till exempel miljöstöd.

De överblivna pengarna kan skjutas fram några år och Andreas Mattisson hoppas att de ska kunna utnyttjas innan de fryser inne.

--Men om vi fortsätter med ett väldigt högt underutnyttjande under flera år så finns en sådan risk. Men jag tror inte att vi kommer att hamna där.

Vad är det som talar för att vi inte gör det?

– Dels, som jag nämnde så finns det en del förklarliga skäl. Det är en lång startsträcka och det vet vi sedan tidigare programperioder att det är. Det andra är att vi har gjort förändringar i ersättningsnivåerna. Vi har höjt dem och hoppas att intresset kommer att öka och därmed utnyttjandet också, säger Andreas Mattisson som är enhetschef på Jordbruksverket.