Polisen klagar på Ipred hos riksdagen
Nu går chefen på Rikskriminalpolisen till riksdagen med problemen som Ipredlagen ställt till med för polisen.
Ett av IT-polisernas största problem just nu är att operatörerna inte längre sparar informationen bakom sina kunders ip-adresser efter att fildelningslagen Ipred, infördes förra året.
Det gör att det har blivit mycket svårare att utreda grov brottlighet, säger Anders Ahlqvist chef på Rikskrims it-brottsenhet.
- Utvecklingen är att både vi och de lokala polismyndigheterna lite uppgivet konstaterar att vi lägger ner fler ärenden för att vi inte kan genomföra spårningen,säger Anders Ahlqvist.
Ipred-lagen ska underlätta för rättighetsinnehavarna att kunna gå direkt till domstol för att få ut uppgifter på misstänkta fildelare, istället för att gå via polis och åklagare. Det har istället gjort att Internetoperatörerna har slutat spara uppgifterna om sina kunder, och det är just det gör att polisen inte kan utreda grov brottslighet på nätet.
- Det är ett stort bekymmer tycker jag, till exempel underåriga som utnyttjas till sexuella ändamål via Internet, där kan vi inte få tag på gärningsmännen när loggningsinformationen saknas, säger Anders Ahlqvist.
Därför kommer rikspolischefen nu träffa politikerna i justitieutskottet för att berätta om problemen som Ipred-lagen medfört. Medicinen, enligt Anders Ahlqvist, är att införa det så kallade datalagringsdirektivet, som ska tvinga operatörerna spara uppgifterna.
Men ni vill inte sätta stopp för Ipred-lagen?
- Nej, vi har inga som helst synpunkter på Ipred-lagen. Det är bara det att följden har blivit olycklig genom att operatörerna har slutat spara loggarna, avslutar Anders Ahlqvist.
