Uppsala

Gränby arena kan ge problem för Fyrishov

En ännu inte offentliggjord analys från kommunledningskontoret i Uppsala, som Upplandsnytt tagit del av, visar att den planerade arenan i Gränby kan ställa till ekonomiska problem för Fyrishov.

I tisdags beslutade samtliga av de borgerliga partierna i Uppsala att de ska säga ja till den planerade stor-arenan i Gränby.

En fråga som politiker från båda blocken har velat ha besvarad innan de ska ta beslut i frågan, är hur den planerade arenan kommer att påverka kommunens övriga anläggningar.

Enligt kommunledningskontorets bedömning kommer arenan varken konkurrera med Uppsala Konsert och Kongress eller med den planerade innebandy- och friidrottsanläggningen i Gränby.

Den kommer inte heller att konkurrera med konceptet för Studenternas IP. Däremot kan det bli svårare för Studenternas att hitta finansiering, såväl privat som offentlig, om planerna på att bygga inomhusarenor för fotboll och bandy blir av.

Även på Fyrishov finns planer på att bygga ut. Här finns en risk att en del av de pengar som ska gå till bygget, 9,5 miljoner kronor, och som ska tjänas in genom uthyrning för kommersiella evenemang, inte tjänas in eftersom att även den planerade arenan kommer att erbjuda uthyrning för kommersiella evenemang.

Kommunledningskontoret konstaterar att både Fyrishov och den planerade arenan kommer att konkurrera om ett antal evenemang och matcher, men hur många och hur detta påverkar intäkterna för de båda anläggningarna är dock oklart.

Men man tror att befolkningstillväxten i kommunen kommer att leda till ett ökat behov av idrottslokaler för ungdomsverksamhet, vilket i sin tur så småningom kan komma att ersätta en del av Fyrishovs förlorade intäkter.

I tisdags beslutade samtliga av de borgerliga partierna i Uppsala att de kommer att säga ja till den planerade arenan i Gränby, och enligt samarbetsavtalet som de vill anta, ska kommunen investera 150 miljoner kronor i arenan, medan näringslivet och andra investerar 500 miljoner kronor, varav omkring 75 miljoner består av eget kapital och omkring 425 miljoner består av lån.

Upplägget kritiseras från oppositionens håll då de menar att det innebär att aktörer från näringslivet, som riskerar 75 miljoner kronor, får aktier och del i eventuell vinst, medan kommunen riskerar dubbelt så mycket pengar, men blir utan inflytande och utan del i eventuell vinst.