vetandets värld, tis 1 juni

Vänern – vårt nyaste biosfärområde

I veckan väntas Unesco besluta att Vänerskärgården och Kinnekulle blir Sveriges tredje biosfärområde. Den här typen av klassning av områden är välkänd på många håll utomlands, men ännu okänd i Sverige. Vetandets värld handlar idag om biosfärområden och hur det är tänkt att de ska fungera.

Världsarv, nationalparker och naturreservat är för de flesta människor välkända begrepp, men biosfärområden klingar inte lika bekant.

– Tanken med ett världsarv är att det är något som är så värdefullt att det ska bevaras för all framtid, medan ett biosfärområde är något som ska utvecklas för all framtid, säger Johanna MacTaggart, nationell samordnare av svenska biosfärområden. Johanna MacTaggart är dessutom koordinator för arbetet med att göra Vänerskärgården och Kinnekulle till biosfärområdet, vilket väntas beslutas av Unesco i Paris den 2 juni.

Ett biosfärområde omfattar ofta intressanta naturområden och inte minst kulturlandskap. Men till skillnad från nationalparker och naturreservat bygger inte biosfärområdena på lagar och regler om vad människan får och inte får göra där, utan bygger på samråd med människor och verksamheter.

– Det handlar om forskning och utbildning, hållbar utveckling och om bevarande av biologisk mångfald, säger Johanna MacTaggart.

I Vetandets värld besöks, förutom "kandidatområdet" Vänern-Kinnekulle, även Kristianstads vattenrike som redan 2006 förklarades som biosfärområde.

Sveriges allra första biosfärområde är Torneträsk i Lappland som redan 1986 fick den statusen av Unesco. Flera andra svenska områden väntas bli biosfärområden under de närmaste åren.