Misstankar om att stödpaket gynnar franska banker

Europeiska centralbankens har hittills stödköpt statspapper från skuldsatta stater för motsvarande närmare 350 miljarder kronor, i första hand handlar det om Grekiska statspapper. Nu förs det fram misstankar i den tyska tidningen Spiegel, om att det gynnar franska banker och missgynnar tyska intressen.

Anonyma tjänstemän i den tyska centralbanken Bundesbank anges som källor i der Spiegel.

I artikeln antyds vad som till och med kallas en fransk komplott.

Dag för dag köper alltså europeiska centralbanken ECB nu in statspapper från skuldsatta länder, det rör sig enligt uppgift om köp på 15-20 miljarder kronor varje dag. Större delen är grekiska statspapper.

ECB intervenerar för att hålla priserna uppe på de här fordringarna, för att undvika ett nytt prisras och nya spekulationer.

Det betyder att de som äger sådana här fordringar, de kan nu sälja till ECB till högre priser än vad de skulle kunnat få på marknaden, för exempelvis osäkra grekiska fordringar.

Enligt de källor inom Bundesbank som Spiegel citerar så är det nu i första hand franska banker som säljer och tjänar pengar på grekiska fordringar. Franska banker har större andel grekiska statspapper i sina balansräkningar än bankerna i något annat EU-land.

Tyska banker har också stora grekiska fordringar. Men de kan nu inte göra några vinster alls i den här säljrushen till ECB. För de har sedan en tid tillbaka en frivillig överenskommelse med den tyska regeringen, att de ska behålla sina grekiska statspapper, för att lugna marknaderna.

Bundesbankkällorna ifrågasätter att ECB överhuvudtaget köper just grekiska statspapper. För dem behövs inga stödköp eftersom de numera skyddas av eurostaternas räddningspaket.

I komplottscenariot ingår att det var Frankrikes president Nicolas Sarkozy som drev igenom att ECB skulle frångå sina principer att börja stödköpa statspapper.

Medan en annan fransman, ECB-chefen Trichet, var den som fattade själva beslutet. Och inte minst att köpa också grekiska papper. Med franska banker som vinnare.

Belägg för någon komplott finns inte. Men artikeln i sig visar hur spänt aktörer i de bägge största euroländerna nu bevakar varann.