IPRED-LAGEN

Första Ipred-fallet drar ut på tiden

Bredbandsoperatören Ephone behöver ännu inte lämna ut identiteten på den person som hade en server med ljudböcker, och som flera ljudboksförlag misstänker har fildelat olagligt. Målet kan vara på väg till EU:s domstol - en process som kan ta åratal.

Både Ephone och de fem bokförlagen får möjlighet att yttra sig om det är nödvändigt att skicka det första Ipred-målet för förhandsavgörande i EU:s domstol, enligt beslutet i Högsta domstolen, HD.

I beslutet konstaterar HD att det råder viss osäkerhet om EU:s datalagringsdirektiv i det här fallet står i strid med bestämmelserna i den svenska upphovsrättslagen. Dessutom är det osäkert om bedömningen ska påverkas av att Sverige ännu inte genomfört direktivet.

"Svar på dessa frågor om tolkningen av datalagringsdirektivet är nödvändiga för att fatta beslut i saken", skriver HD.

Daniel Westman, fildelningsjurist vid Stockholms universitet, gör också bedömningen att Ephone-målet är halvvägs till Luxemburg efter HD:s beslut.

– Det måste man nog säga, det tror jag helt klart. Uppenbarligen har HD gjort någon preliminär bedömning och kommit fram till att det mesta lutar åt att frågan ska skickas till Luxemburg. Jag har aldrig hört talas om att man tagit fram utkast till frågor och att det sedan inte blivit något, säger Westman.

Bo Wigstrand, vd för Ephone, ser beslutet som en seger. Ephone har tidigare begärt att EU:s domstol i Luxemburg ska få möjlighet att bedöma frågan.

– Vi gör bedömningen att det nu är klart att den här frågan kommer att skickas till Luxemburg. Och om EG-domstolen tar upp det kommer det betyda att man får se över hur Ipredlagen används i Sverige, säger Wigstrand till TT.

Räknar du med att aldrig behöva avslöja identiteten på din kund för bokförlagen?

– Jag kommer att begravas med den. Man ska inte ta ut jättemycket i förskott men det här visar att man inte kan ha lagar där privatspanare ska göra den här typen av undersökningar. Det ska polisen göra, säger Wigstrand.

Magnus Nytell, vd för ljudboksförlaget Bonnier Audio, har lite svårt att förstå beslutet.

– Det är klart, det är en ny lagstiftning. Det är viktigt hur foten sätts ner åt olika håll eftersom det får effekter för framtiden. Vi tyckte det var ganska självklart att vi skulle få ut ip-adressen och att vi därmed kunde gå vidare, säger han till TT.

De fem bokförlagen förlorade i hovrätten men fick prövningstillstånd i Högsta domstolen i januari.

Kärnfrågan i hovrätten var om ljudböckerna på servern verkligen varit tillgängliga för allmänheten. Hovrätten ansåg att bokförlagen inte hade bevisat att allmänheten kunde komma åt ljudböckerna.

Målet är det allra första ärendet enligt Ipredlagen som infördes den 1 april i fjol. Bokförlagens anmälan lämnades in samma dag som Ipredlagen började gälla.

Ephone och ljudboksförlagen ska ge sina svar till HD före den 5 juli. Om frågan sedan skickas vidare till EU:s domstol kan det ta lång tid, möjligen flera år, innan frågan slutligen avgörs.

TT