Allt färre organ doneras

Under förra året skedde en tydlig minskning av antalet organdonationer i Sverige.

Inom levertransplantation är en tänkbar lösning på organbristen att använda sig av donationer från levande anhöriga.

Så kallad levande donation kommer därför inom dom närmsta tio åren att öka betydligt i omfattning. Det utvecklingen ser man på Transplantationscentrum vid Sahlgrenska Universitetsjukhuset i Göteborg.

Endast ett fåtal transplantioner av det här slaget har gjorts i Sverige. En av dom i februari i år då 45-åriga Katarina Hellgren, som drabbades av gallgångscancer för tre år sedan, fick besked om att hon snaraste behövde en ny lever. Och att en levande donator skulle vara den enda alternativet.

Men den svåra och nödvändiga frågan ställdes. I Katarinas närhet anmälde sig flera för att prövas som donatorer. Men det är mycket som ska stämma och därför görs en nogrann utredning av varje person.

Blodgruppen ska vara rätt, hälsan skall  i stort ska va god och så motivet - det måste finns en obestridlig frivillighet hos den som vill donera - då det är en frisk människa som utsätts för ett ingrepp och för att stänga ute alla möjligheter till påtryckningar.

Och i Katarinas fall blev det till sist den nära vännen sedan många år tillbaka Anna Enander som donerade en bit av sin lever.

Det har gått några månader sedan transplantationen. Ett ingrepp där donatorn ger en bit av sin lever till den som är sjuk och på grund av leverns unika egenskaper så växter den den delen som transplanterats från donatorn tillbaka igen.

Endast ett sextiotal levertransplantationer med levande donator har utförst i Sverige dom senaste 14 åren.

Men organbrist som ger långa väntelistor och ökad dödlighet har gjort att man på Sahlgrenska ser en ökad omfattning på den typen av transplantation som  Katarina Hellgren genomgått.

Mina Benaissa
mina.benaissa@sr.se