Malmö - Sveriges grönaste stad globalt sett

Malmö skulle kunna kallas Sverigemästare i urban hållbar utveckling. Staden slår sig ofta in bland de 5 första på 10-i topplistor och har också bland annat prisats av FN för sitt hållbarhetsarbete, nominerats till Globe Sustainable City Award 2010 och fått en egen monter på världsutställningen i Shanghai. Följ med Klotets Peter Alestig dit...

Jag blir skjutsad i en liten vit gasbil av Roland Zinkernagel från Malmös miljöförvaltning och vi är på väg till stadens största profilområde när det gäller hållbarhetssatsning - Västa Hamnen BO01. Området visar sig knappast från sin bästa sida i dag. Med förenade ansträngningar gör vinden och regnet sitt bästa för att hålla folk inomhus. Men det stoppar inte mig och Roland.

Västa Hamnen byggdes i början av 2000-talet, och har en ganska speciell uppbyggnad. Husen är gröna, blå, röda, bruna, gula - ja alla möjliga färger, om vartannat. Och knappt något ser likadant ut, även om de flesta sitter ihop. Mellan husen finns trånga gator av gult tegel, med små kanaler för regnvatten på vardera sidan. Det här området har blivit mest uppmärksammat internationellt. Regnvatten blir till dammar som gör att det växer vass i trädgårdarna och bor fladdermöss i väggarna. Stadsdelen är lättare att cykla och gå i än att åka bil.

Här i Västa Hamnen får jag också faktiskt för första gången se en avfallskvarn, ett sådant där hål i vasken som man ofta ser i amerikanska filmer. Många av bostäderna har avfallskvarn, men den jag får se den finns på en lokal restaurang som för övrigt är ekologisk. Man har testat två olika system för att ta hand om matavfallet i området, berättar Roland Zinkernagel. Det ena är avfallskvarnar och det andra är vakuumsopnedkast speciellt för mat, men kvarnar fungerar bättre eftersom folk låter bli att slänga fel saker i avloppet när de tvingas betala själva för reparationerna. Överallt i området finns också solceller och solfångare på väggar och tak och även andra system som förser området med värme och el.

Så tar jag och Roland våra paraplyer och beger oss tillbaka till den lilla gasbilen. Det är dags att besöka Sege Park (ett gammalt sjukhusområde) med Nordens största solcellsanläggning. Solstirlingmotorn är det senaste projektet för förnybar energi som Malmö lyckats knyta till sig.

Nu ska det sägas att den här motorn inte kommet att generera något vidare mycket ström. Speciellt inte en dag som denna när ett massivt molntäcke döljer solen. Totalt kommer den ge tillräckligt med el för ungefär två eluppvärmda villor beräknar man. Men syftet med den är snarast att visa att det faktiskt går att använda den här sortens solenergi även i Sverige, vädret till trots.

Men hur kommer det sig att just den här staden är så bra på hållbar urban utveckling? Jo, när industrierna försvann så försvann jobben och därmed också mycket av framtidstron i staden. Den historien får jag höra från i princip alla som jag pratar med under mitt besök, till exempel Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu. Men det här gjorde också att man "inte hade något att förlora", som en person uttryckte det. Därför satsade man på just hållbar utveckling.

Jag frågar också Jan Sturesson ordföranden i juryn för , ett av de prestigefulla priser som staden varit med och slagits om ända in på sluttampen i två år i rad nu faktiskt, vad han tycker är så bra med staden.
--En holistisk syn på hållbar utveckling som är mer än vindkraftverk, säger han.

En bidragande orsak till att man är bra på just detta, att koppla ett helhetsgrepp, är kanske det lilla institut som heter ISU Institutet för hållbar stadsutveckling. Institutet anordnar framför allt seminarier där olika beslutsfattare får träffa forskarna på Malmö högskola som för övrigt har specialiserat sig alltmer på just hållbar stadsutveckling.

Minst lika intressant är Malmös arbete med de redan befintliga byggnaderna, som renoveringen av Augustenborg. 
-- Det var helt enkelt i dåligt skick det där området. Vi engagerade de boende och frågade om det ville hjälpa till att rycka upp området och det ville de, berättar Katarina Pelin, miljödirektör i Malmö.

Detta var för ungefär femton år sen och numera har området, som är ungefär sextio år gammalt, epitetet "ekostaden Augustenborg". Mest känt är det förmodligen för sina så kallade "gröna tak" av mossa. På vägen upp för spiraltrappan stannar jag till och tittar på huset bredvid. Det har nämligen en ganska lustig typ av markiser i form av solceller.

Anledningen till att man satsade stort på gröna tak just här i området var att man tidigare hade stora problem med översvämningar. Det dagvattensystem som fanns klarade helt enkelt inte av att hantera allt regn. Men med växtlighet på taken så sugs mycket av vattnet upp och sipprar bara långsamt ner i takrännorna. Därefter rinner det i små kanaler längs med gångvägarna i området och ut i små dammar.

I och med den globala uppvärmningen så spås staden få betydligt mycket mer nederbörd än vad man har i dag. Det är också en av anledningarna till att man satsar mycket på att utveckla bland annat gröna tak och gröna väggar också, faktiskt.

Men Malmö är förstås på inga sätt en färdig hållbar stad och som miljödirektören Katarina Pelin säger:
– Om Malmö är en av de bästa städerna i världen på hållbar stadsutveckling ¨så säger det mer om resten av världen tycker hon.

Peter Alestig
peter.alestig@sr.se

Här nedan följer några av alla 10-i-topp-listor kring världens miljövänligaste städer som placerar Malmö bland de främsta platserna.
, , , ,, , ,