Tveksamt av Wikileaks om svenskt källskydd

Den uppmärksammade sajten Wikileaks skriver att uppgiftslämnarna är skyddade av svensk och belgisk lagstiftning. Men det är mycket tveksamt om det svenska källskyddet gäller för Wikileaks, visar Mediernas granskning. 
På den webbsida hos Wikileaks som riktar sig speciellt till den som vill läcka information via sajten skriver man: "Click here to securely submit a file online - bank grade encrypted submission, no logs kept and protected under Swedish and Belgium press secrecy laws". 
Men för att få skydd enligt svensk lag är ett grundkrav att sajten ska vara svensk. Och det är långt ifrån klart om Wikileaks är det. Webbplatsen drivs av ett löst sammanhållet gäng med australiensaren Julian Assange i spetsen. Det tycks inte finnas någon redaktion eller något registrerat högkvarter.

Wikileaks har däremot valt att ha delar av sin information på svenska servrar. Själva domännamnet wikileaks.org är kopplats till det svenska företaget PRQ eller Periquit som leds av Mikael Viborg. Han säger till Medierna att företaget sedan starten sålt internettillgång till Wikileaks och ger webbplatsen ett svenskt så kallat IP-nummer. Men han säger också att det inte är en svensk utan en internationell sajt - tanken är att inget land ska kunna stoppa den.
Men det  är oklart om Wikileaks juridiskt sett är en svensk sajt, trots att det så kallade IP-numret är svenskt.
Daniel Westman vid Stockholms universitet är expert på IT-juridik. Han pekar på utslag i Högsta domstolen som visar att serverns placering inte är tillräckligt för att avgöra frågan om vilket lands lag som gäller för en webbplats.
En domstol väger in fler saker än bara servrar, ip-nummer och domänregistreringar, till exempel var redaktioner finns och vart informationen är riktad.
Och även om sajten skulle vara svensk, så betyder det inte att uppgiftslämnare har källskydd. En vanlig svensk sajt har oftast inte grundlagsskydd - för det ställs särskilda krav.  Och utan grundlagsskyddet gäller vanliga brottsbalksregler där var och en är ansvarig för vad man gör och det finns INTE något förbud för myndigheterna att efterforska källan.
För att säkert få svenskt källskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen skulle Wikileaks behöva söka ett utgivningsbevis eller registrera sajten hos Myndigheten för radio och tv. Men det är inte gjort, säger Kerstin Morast, tillståndschef där, till Medierna.
Det finns också en möjlighet att Wikileaks skulle betraktas som en svensk nyhetsbyrå eller motsvarande och därför ha grundlagsskydd utan utgivningsbevis, men det är långtifrån säkert - frågan har inte prövats i domstol.
Dessutom är även det svenska grundlagsfästa källskyddet begränsat - det gäller t ex inte för den som medvetet bryter mot en tystnadsplikt eller vid spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift. De här begränsningarna gäller dock vid läckor av svenska hemligheter - knappast t ex amerikanska.
Den myndighet som mest sysslar med dessa frågor är justitiekanslern. Ställföreträdande justitiekansler Håkan Rustand vill inte intervjuas om det här - eftersom frågan med tiden skulle kunna hamna på JK:s bord - men han ger oss ett PM där han reder ut frågan och skriver att det är "alltför enkelt att hävda att Wikileaks källor skulle vara skyddade under alla förhållanden".
Efter att ha sökt Julian Assange för en kommentar får vi sent på fredagskvällen ett kort svar från Wikileaks e-postadress. Där står, i vår översättning från engelska: "Jag förstår det som att utländska källor till svenska medier och svenska källor till utländska medier som sprids i Sverige täcks [av källskyddet] men vi får låta juristerna titta på detta igen..." Engelsk originaltext: "I understand that foreign sources to swedish publications and swedish sources to foreign publications that are distributed in sweden are covered but we'd have to get the lawers to look again..."