Baltiska ekonomierna på väg att stabiliseras

Ekonomierna i Estland, Lettland och Litauen är på väg att stabiliseras. De baltiska ländernas BNP-siffror för andra kvartalet tyder på att förra årets kraftiga BNP-ras på mellan 14 och 18 procent nu är över.

Enligt Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, är det exporten som drar.

– Det är framförallt exportutvecklingen som driver de här länderna. Det gör också att det finns risker framåt, om det skulle gå sämre i Europa till exempel. Men just nu så ser utvecklingen ut att gynna Baltikum, att man får möjlighet att exportera sina produkter, säger Cecilia Hermansson.

Om 2009 var ett tufft år här hemma i Sverige så bleknar det i jämförelse med vad de baltiska länderna fick gå igenom.

Skuldsanering och budgetåtstramningar ledde till massarbetslöshet och fallande löner. Men nu börjar det alltså ljusna på andra sidan Östersjön.

Bäst går det för Estland som i veckan överraskade med en oväntat stark tillväxt på 3,5 procent för andra kvartalet, och där BNP väntas växa både i år och nästa. Att Estland i juli fick klartecken från EU att gå med i valutaunionen och från och med nästa år införa euron är en viktig förändring menar Torbjörn Becker, vd för SITE, Stockholm Institute of Transition Economics.

– Estlands anknytning till euron, där man har fixerat en kurs, har tagit bort osäkerheten från växelkursen helt och hållet där. Medan Lettland och Litauen fortfarande har en del att göra på den fronten, säger Torbjörn Becker.

Men även för Lettland och Litauen ser det bättre ut, trots att ekonomierna där inte väntas växa förrän nästa år. Precis som för Estland så är det exporten som drar medan den inhemska efterfrågan på grund av hög arbetslöshet förblir svag.

Genom tuffa budgetnedskärningar och, i Lettlands fall, en hel del hjälp från EU och internationella valutafonden, har också de här båda länderna lyckats behålla sina kopplingar till euron.

Planerna på EMU-inträde 2014 står fast, men för att nå kraven krävs ytterligare reformer, menar Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.

– Både för Lettland och Litauen handlar det om att få ner budgetunderskottet från ungefär åtta-nio procent ner till tre procent 2012, som då är gränsen för att man ska kunna komma med 2014. Jag tror att på de andra områdena har man goda möjligheter att klara de krav för inträde i EMU som finns. Men just när det gäller statsfinanserna kommer man behöva arbeta väldigt hårt, säger Cecilia Hermansson.