Migrationsverket: Barnen behandlas väl på Malta

Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Malta behandlas väl. Det är slutsatsen som Migrationsverket drar efter att ha besökt flyktingmottagandet på Malta.

Efter uppgifter om kränkningar av minderåriga har avvisningarna av barn till Malta kritiserats hårt och flera politiska partier har krävt att de ska stoppas, men rättschefen på Migrationsverket, Mikael Ribbenvik ser inga problem med hur barnen behandlas.

– Det intryck som vi har, och som rapporten speglar, det är att de omhändertas på ett tillfredsställande sätt på Malta. Och det är bild som bekräftas av frivilligorganisationer på plats.

De boenden för ensamkommande flyktingbarn som Migrationsverket besökte i somras höll hög standard. Barnen kunde gå i skola och hade tillgång till sjukvård. Det finns alltså inga skäl för Sverige att inte skicka tillbaka barn dit enligt Dublinförordningen, säger Mikael Ribbenvik.

De som Migrationsverket talade med på Malta var representanter för myndigheter och frivilligorganisationer, men inte med flyktingbarnen själva.

– Jag vet inte vad det skulle tillföra utöver det vi såg, och detta är ju också organisationer som ständigt har kontakt med flyktingar på Malta, säger Mikael Ribbenvik vid Migrationsverket.

Det fanns heller ingenting som tydde på att de barn som har skickats tillbaka från Sverige till Malta har placerats i förvar avsedda för vuxna, enligt Migrationsverket.

Men den bilden stämmer inte överens med forskaren Anna Lundbergs uppgifter. Hon besökte också Malta i somras, och träffade barn som återvänt från Sverige, och som bodde bland vuxna flyktingar under väldigt dåliga förhållanden. Flera av dem ville inte bo i boendena för barn för de uppfattades som fängelselika, enligt Anna Lundberg.

– Om Migrationsverket hade pratat med barnen på de här boendena, så tror jag att de också hade fått en annan bild än att bara träffa representanter för frivilligorganisationer. Sedan vet vi att det inte självklart är så att alla ickestatliga organisationer står helt självständiga från statsmakten. Det ser vi på en massa olika håll i världen, säger forskaren Anna Lundberg.