Allt färre organdonationer i Sverige

Antalet organdonatorer minskar i Sverige för andra året i rad. Så här få donatorer har vi inte haft på åtta år, visar halvårsstatistik från Donationsrådet.

I Sverige är det inte tillåtet att vårda patienter som inte har någon chans att överleva, bara för att tillvara ta deras organ, men nu höjs röster som vill se en lagändring.

Iad Saleh har väntat på en ny njure i fem månader och är beroende av dialys.

– Man är rätt så begränsad och i bland till och med en grönsak hemma, säger han.

Iad Saleh fick reda på att hans njure inte fungerade 2004 efter lång tid med huvudvärk, illamående och högt blodtryck. Då fungerade hans njurar till 30 procent, men det har snabbt blivit värre. I dag, sex år senare har han en njurfunktion på mellan 5 och 7 procent.

I dag väntar 750 personer på ett eller flera nya organ. Men hittills i år har vi bara runt 50 donatorer.

– Problemet de som står i kö för donation är så många att det här inte räcker på långa vägar, säger Michael Wanecek, som är överläkare på Karolinska Sjukhuset i Stockholm och donationsansvarig Stockholms Läns Landsting.

– Det dör folk varje år och jag tror att i år har det avlidit 7 eller 8 personer under väntan på organ.

De flesta organdonationer kommer från personer som avlider. Och för att bli aktuell som donator måste man då dö i respirator, där kroppens funktioner kan hållas vid liv även efter patienten blivit hjärndöd.

Men här är reglerna otydliga, menar Michael Wanecek. Samtidigt som sjukvården har ett tydligt uppdrag att främja organdonation säger hälso- och sjukvårdslagen att all sjukvårdsbehandling ska vara till för patientens egen skull.

Här har Socialstyrelsen i sina riktlinjer sagt att det inte är tillåtet att låta en patient ligga kvar i respirator, om man vet att hon inte kommer överleva, bara för att kunna ta tillvara hennes organ.

– Om vi ska ha donationer måste vi få fortsätta behandling, så enkelt är det. Någonstans under resans gång förstår de flesta av mina kollegor att den här patienten inte går att rädda. Och om vi då inte får fortsätta behandlingen för att kunna diagnostisera en hjärndöd kommer vi inte att ha några donationer.

Det är inte heller tillåtet att börja intensivvårdsbehandling i respirator bara för att en patient ska kunna bli organdonator. Det är också problematiskt, menar Michael Wanecek, som tycker att lagen måste ses över.

Också Donationsrådet, som har som uppgift att se till att Sverige blir bättre på donation, tycker att lagen är otydlig. Men på Socialstyrelsen har inga planer på att ändra sina riktlinjer, säger Anders Prins, avdelningschef för avdelningen regler och tillstånd på Socialstyrelsen.

– Att organen ska doneras är inte inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen och syftet med hälso- och sjukvården i Sverige, säger han.

Iad Saleh som behöver en ny njure säger att han har slutat att vänta på besked om en transplantation.

I februari opererade han in en kateter, eller en slang, i magen. Varje kväll vid åttatiden kopplar han in en påse med dialysvätska som under natten gör det jobb som hans njurar inte längre klarar av, att rena kroppen från slaggämnen. På så sätt kan han i dag klara vardagen mer eller mindre som vanligt.

– Men det håller inte i all evighet. Det skulle underlätta om man fick en njure i stället, för då slipper jag maskin och avfall och påsar.