Sverige satsar minst i Skandinavien på cyklism

Svenska regeringen vill se att fler cyklar i Sverige men samtidigt satsar svenska staten mindre pengar än både Norge och Danmark på cykelfrämjande åtgärder som att till exempel bygga cykelväg. Och de planerade cykelsatsningarna riskerar dessutom att krympa till förmån för andra projekt, enligt Trafikverket.

Det är stora bilvägar och järnväg som ligger främst i regeringens plan för infrastrukturåtgärder under åren 2010 till 2021. I andra hälften av planen i en pott av pengar som ska gå till flera icke specificerade projekt hamnar cykelbanorna. Och av de 417 miljarder kronor som regeringen vill satsa på transportnätet kommer knappt en miljard läggas på projekt som underlättar för cyklisterna.

Lägger man samman vad svenska staten i sin helhet - det vill säga nationellt, regional och kommunalt - satsar på cyklism, så är Sverige sämst i den skandinaviska klassen. Beräknat per invånare och år så satsar Sverige 38 kronor, medan Norge lägger 64 och Danmark 45.

Per Kågeson är forskare i miljösystemanalys vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, och på sin fritid aktiv i föreningen Bilfria leder. 

– Ja, det innebär ju att det tar längre tid att bygga ut ett modernt cykelvägnät, och att människor kommer att fortsätta tveka att cykla. För vi vet att det finns ett väldigt nära samband mellan bilfri infrastruktur som bilfria cykelvägar, och människors vilja att cykla, säger Per Kågeson.

När cykelåtgärderna dessutom inte är i den främre delen av infrastrukturplanen, så kan det också finnas risk att de projekten får stryka på foten om de väg-, och banbyggen som ligger före inte håller budget.  Lena Eriksson är tillförordnad generaldirektör på Trafikverket.

– Ju längre bak man kommer i planen så kan det ju ske förändringar.

Om det blir problem att hålla budget så kan det bli ännu svårare för de som ligger senare i planen?

– Så kan det bli, säger Lena Eriksson på Trafikverket.

Visserligen satsas det mer på cyklism i dag än tidigare, men på flera ställen runt om i landet har cykelmöjligheterna försämrats när bilvägarna byggts säkrare för bilisterna. 200 mil har de senaste tio åren blivit så kallade mötesfria 2 plus 1 vägar. Bilfältet har då breddats och vägrenen har blivit så smal att det är svårt för cyklisterna att ta sig fram.

Infrastrukturminister och centerpartisten Åsa Torstensson anser att regeringen prioriterar cyklismen tillräckligt.

– Jag och regeringen har ett fokus på att cyklandet ska bekräftas och bejakas. Vi har nu identifierat vikten av att satsa på cyklismen, och det är därför det finns med i den samlade planeringen. Trots att det är en oerhört tydlig kommunal fråga att bygga och planera för cykelvägar, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.