Nya svenskt försök att stoppa EU-stöd

Svenska politiker ska åter försöka få EU att minska sina stora jordbruksstöd. Ett nytt utskott i EU-parlamentet börjar nu arbeta med unionens kommande långtidsbudget. 

Enligt socialdemokraten Göran Färm är nu fler parlamentariker beredda att skrota delar av jordbrukspolitiken 

– Jag tycker att det nu finns lite mer öppenhet för detta nu än förut. Jag är inte naiv, vi kommer inte att lyckas till 100 procent, men ta de sämsta bitarna: exportstöd, där vi alltså subventionerar exportstöd ut på världsmarknaden och därmed konkurrerar ut fattigare länders jordbruk. Jag har för första gången fått min socialdemokratiska grupp i parlamentet med på att de ska bort. Tobaksstödet: där finns det nu en opinion för att faktiskt ta bort tobaksstöden och försöka få bönder som odlar tobak att göra något annat i stället. Så när det gäller de här sämsta bitarna tror jag att det verkligen finns en chans, säger Göran Färm.

– Svårare är det med de här lite bredare stöden till stora bitar som mjölkproduktion, spannmålsproduktion och så vidare. Där är jag inte lika förhoppningsfull.

Olika stöd till jordbruk var länge EU:s allra största utgiftspost. I år går drygt 40 procent av EU:s pengar till jordbruk, fiske och miljö, motsvarande ungefär 550 miljarder svenska kronor.

Just nu har arbetet börjat med EU:s nya långtidsbudget, där man ska bestämma ramarna för EU:s utgifter från 2014 och minst fem år framåt.

I och med Lissabonfördraget har EU-parlamentet fått ökat inflytande över den här långtidsbudgeten, inte minst just jordbruksfrågorna, så i dagarna startar verksamheten för ett nytt utskott i parlamentet.

Uppdraget är att, fram till i sommar, arbeta fram parlamentets syn på vad EU ska satsa sina pengar på.

Moderaten Gunnar Hökmark säger att han har fått med sig sin stora konservativa partigrupp på att verka för att EU framöver ska fördubbla sitt stöd till forskning.

– Därav följer att jag har bättre förutsättningar att agera för att andra budgetposter, det vill säga jordbruket, får stryka på foten. Det kommer inte alla gilla när vi väl kommer ner till de faktiska siffrorna men huvudsaken är att vi fått en inriktning på arbetet, det är en bra början, säger Gunnar Hökmark.

Både Gunnar Hökmark och Göran Färm har som ambition inför förhandlingarna att jordbrukets andel av EU-budgeten ska minska med runt en tredjedel under åren efter 2014. Och Färm har visst hopp om framgång.

- Om man inte talar om jordbrukspolitik i allmänhet, utan försöker, som jag, peka på olika dåliga inslag i jordbrukspolitiken, då tror jag faktiskt att vi kan få en majoritet för en del av dessa saker. Men samtidigt är det många som försvarar jordbrukspolitiken, så vi har en tuff fajt framför oss. Vi har ingen majoritet än, det är helt klart, säger han.

– De stora jordbruksländerna, som Frankrike, Spanien och ett antal länder i Östeuropa, är betydligt mer tveksamma att reformera jordbrukspolitiken än britter, danskar och svenskar är. Tyskarna står och väger någonstans mitt emellan och kan nog bli tungan på vågen. Så jag tror att den vettiga strategin, den är att försöka börja i änden med att ta bort de sämsta bitarna, flytta pengar från de bitarna till miljöstöd, klimatomställning, landbygdsutveckling - då kan vi nog ha viss framgång, säger Göran Färm.