Polisen brister i riskanalys vid kvinnomisshandel

Var tredje vecka mördas i Sverige en kvinna av en närstående man. Men en anmälan om hot eller våld från en närstående, leder sällan till att polisen på ett strukturerat sätt bedömer vilka risker kvinnan löper. Det rapporterar P1-programmet "Kärlek till döds".

Nina hade polisanmält sin före detta make sex gånger innan hon mördades.

– Jag skulle önska att poliserna var mer insatta i psykologin kring män som misshandlar kvinnor eller vice versa. Hur våldet stegras, det går ju inte från en dag till en annan, säger Ninas dotter.

Nina blev 45 år gammal. Trots att hon sex gånger polisanmälde sin förre man gjorde polisen aldrig någon riskbedömning av hennes fall.

Hur polisen ser på riskerna för kvinnan i fall som Ninas har Rikspolisstyrelsen undersökt. Resultatet har inte presenterats än men P1-programmet ”Kärlek till döds” har fått veta att polisen inte gör någon strukturerad riskbedömning efter polisanmälningar om hot eller våld från närstående.

Ändå har frågan varit uppe på högsta nivå. Regeringen avsatte år 2007 30 miljoner kronor till polisens arbete mot våld i nära relationer.

Delvis gick pengarna till att utbilda poliser för att följa en checklista om riskerna där det kommit en anmälan om hot eller våld från en make eller partner.

Martin Permén, kommissarie på Rikspolisstyrelsen, och ansvarig för handläggning av våld i nära relationer.

– Jag vet att de stora myndigheterna har utbildat väldigt många.

Vet du hur resultatet av utbildningarna ser ut?

– Nej.

Henrik Belfrage, professor i kriminologi, har varit med och utarbetat en checklista för poliser som ska analysera risker för utsatta kvinnor.

På listan finns att kolla om våld har förekommit tidigare, om mannen hotat och om det finns en tendens till upptrappning – antingen genom hårdare våld eller genom att det förekommit allt oftare.

– Det har visat sig vara väldigt viktigt att göra det och man behöver göra det på ett strukturerat sätt. Gör man inte det så är det väldigt lätt att man missar viktiga saker.

– Det har att visat sig att olika professionella yrkesmän, exempelvis poliser, bedömer risk på väldigt olika sätt. Som brottsoffer har man rätt till att en professionell yrkesman gör en strukturerad riskbedömning så att man inte missar någonting.