Bakgrund Kina/Japan: Oljefynd bakom långvarig konflikt om ögrupp

Den kinesiske fiskebåtskapten som greps av japanska kustbevakningen i början av september då han fiskade i vattnen kring de omstridda ögrupperna i Östkinesiska sjön kommer att släppas. Men gripandet och kvarhållandet av kaptenen blev upprinnelsen till den hårdaste diplomatiska striden mellan Kina och Japan på över fem år.

Den senaste ganska aggressiva tonen mellan de båda länderna handlar inte enbart om denna enskilda lilla fiskebåt.

De åtta små obebodda öarna ligger i Östkinesiska havet mellan Japan och Taiwan. Tillsammans har de ett landområde på ungefär 7 kvadratkilometer. De ligger mycket strategiskt till för sjöfarten och är mycket rika på fisk. Men framför allt är det indikationerna på att det finns både olja och gas i området som gör att öarna hamnar mitt i världspolitiken.

Japan, Kina och Taiwan gör alla anspråk på öarna.

Japan menar att man fann de obebodda öarna redan 1895 och då formellt inkorporerade ögruppen i Japan.

Efter andra världskriget väckte Japan åter frågan om öarna borde tillhöra det japanska territoriet. Det gjorde man i det så kallade San Francisco-fördraget 1951. Och, säger Japan, Kina protesterade inte då utan har börjat göra det först efter 1970 då det visade att det förmodligen finns olja och gas i området. Sedan dess har både Kina och Taiwan varit mer aktiva i striden om öarna.

Kina å sin sida hävdar att området varit kinesiskt sedan urminnes tider, framför allt när det gäller fiske som administrerats av Taiwan. Det kinesiska utrikesministeriet har i uttalanden sagt att rent historiskt från mitten av 1800-talet är det bevisat att öarna är kinesiska.

Det menar de att man kan utläsa i San Francisco-fördraget, men att den dåvarande Kuomintangledaren Chiang Kai-shek inte stred för det för att man var så säker på att USA skulle driva den frågan.

Där har frågan legat under årtionden och varit källan till många incidenter under årens lopp.

1996 byggde en japansk grupp en fyr på en av öarna. Då svarade kinesiska aktivister med att segla dit och gå i land på öarna. I samband med landstigningen drunknade Hongkongaktivisten David Chan.

2004 grep och arresterade Japan sju kinesiska aktivister när de gick i land på en av öarna.

Sedan har det vid många tillfällen varit kinesiska och taiwanesiska fiskebåtar som fiskat för nära öarna och som blivit bortmotade av japanska patrullbåtar.

Skillnaden denna gång var att Japan gick ett steg längre mot tidigare. Nu greps kaptenen och de 14 besättningsmännen. De sistnämnda släpptes ganska snabbt men kaptenen hölls häktad i över två och en halv vecka.

De japanska myndigheterna har anklagat kaptenen för att medvetet ha försökt ramma japanska kustbevakningsbåtar.

Kina gav ett hårt diplomatiskt svar och sa att man avbröt alla diplomatiska samtal på hög nivå, och varnade för att man kunde komma att ta till mer åtgärder om Japan inte omedelbart släppte fiskekaptenen fri. Dessutom sa man att det inte skulle bli några möten mellan de bägge ländernas premiärministrar vid FN:s toppmöte i New York som en följd av fiskebåtsbråket.

Det har också cirkulerat uppgifter om att Kina stoppat eller dragit ner på exporten av sällsynta jordartsmetaller till Japan. Dessa metaller utvinns nästan uteslutande av Kina och används i mobiltelefoner, datorer och batterier.

Kina har förnekat dessa uppgifter, och sagt att man vare sig stoppat eller dragit ner på den exporten. Men konflikten har ändå påverkat ekonomin i de båda länderna. Bland annat stoppades över 10 000 kinesiska ungdomar som skulle ha rest till Japan för ett seminarium. Men framför allt riskerade en långvarig konflikt att påverka ekonomin även i ett längre perspektiv.

För rent ekonomiskt är länderna mycket beroende av varandra då Kina är Japans största och viktigaste handelspartner. Relationerna har varit mycket bättre de senaste åren, speciellt efter 2005 då den japanske konservative ledaren Koizumi besökte krigsmonumentet i Tokyo som byggts för att hedra de två och en halv miljon japaner som dött i krig. I Kina ses detta monument som en symbol för Japans imperialistiska period. Japanska ledare efter Koizumi har valt att inte besöka platsen, vilket underlättat förbindelserna mellan de båda asiatiska makterna.

USA har bakom scenen arbetat hårt med att mildra tonläget mellan Japan och Kina. USA har helt enkelt uppmanat Japan att söka dialog med Kina för att så snabbt som möjligt lösa tvisten.

USA vill undvika att dras in i konflikten, vilket kunde bli fallet eftersom ögruppen faller inom ramen för ett säkerhetsavtal mellan Japan och USA. Enligt avtalet från 1960 måste USA försvara territorium som kontrolleras av Japan.

USA tar dock inte ställning till frågan om vilket land ögruppen tillhör. I de internationella överenskommelserna sägs bara att tills annat överenskommet så kontrolleras öarna av Japan.

Men tvisten är på intet sätt över och kommer förmodligen även framöver att kunna skaka de trevande försöken till försoning i regionen. Men den här gången var det ekonomiska priset för båda länderna för högt för att inte sätta stopp här.