Nobelprisspekulationer direkt från Nobelmuseet
Blir det stamcellsforskning, exoplaneter och grafen som ger årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi? Det är i alla fall några av tipsen från Vetenskapsradions reportrar som idag Nobelprisspekulerar på Nobelmuseet i Stockholm.
Nobelprisutdelningen sker den 10 december, men redan i början av nästa vecka får vi reda på vilka som tilldelas prisen i fysik, kemi och medicin eller fysiologi.
Vetandets värld direktsänds idag från Nobelmuseet i Stockholm, där Vetenskapsradions reportrar Lena Nordlund, Camilla Widebeck och Annika Östman finns på plats för att spekulera om vilka som kan tänkas få de eftertraktade prisen i år. Programledare är Johan Thorstenson.
Annika Östman spekulerar om årets Nobelpris i medicin eller fysiologi och tror i första hand att något som gjort forskarvärlden omtöcknad kommer att få pris. Att det är möjligt att från hudceller lyckas lura tillbaka dem till urceller, så kallade stamceller, för att sedan kunna utveckla dem till att bli nästan vad som helst i hela kroppen. På "forskarspråk" heter detta inducerade pluripotenta stamceller, IPS-celler. Det är Shinya Yamanaka, 48 år, från Kyoto i Japan som lyckades med det experimenten 2006 och 2007. Den som banade väg för honom var pionjären Sir John Gurdon, Cambridge, England, som 1962 - året Yamanaka föddes - publicerade sitt experiment där han via grodförsök kunde visa att i varje enskild embryonalcell finns alla arvsanlag för hela individen.
Annika Östmans andra medicinprisspekulation är att immunförsvaret kan belönas och då gerillasoldaterna i försvaret, de dendritiska cellerna - även kallade Langerhanska celler. De får igång det andra försvaret med T- och B-celler. Den som upptäckte dendritiska cellernas roll heter Ralph M Steinman, New York, USA.
Annika Östman lägger även till en "bubblare" på sin lista, nämligen cancerforskning och gener. I så fall tror Annika Östman att priset går till två kvinnor, Janet Rowley, 85 år, Chicago, för upptäckten av att gener på kromosomer lossnar och byter plats och därmed skapar cancer och Mary-Claire King, Washington, för upptäckten av bröstcancergenerna BRCA1 och BRCA2.
Camilla Widebeck spekulerar om årets Nobelpris i fysik och tror att det kan gå till de första upptäckarna av planeter runt andra stjärnor, så kallade exoplaneter. Vilka som ska prisas i så fall är inte självklart, men kanske polacken Aleksander Wolszczyn och schweizaren Michel Mayor.
Camilla Widebecks andra fysikspekulation är att Nobelkommittén kan välja att belöna experiment som bevisat ett märkligt fenomen inom kvantfysiken finns: Två partiklar - det är ljuspartiklar, fotoner, man har använt - kan trots stort avstånd förefalla ha alldeles omedelbar kontakt med varandra. Fransmannen Alain Aspect och Österrikaren Anton Zeilinger kan få fysikpriset i så fall, tror Camilla Widebeck.
Lena Nordlund spekulerar om årets Nobelpris i kemi. Hon lyfter i år fram att supermaterialet grafen, ett atomtunt material av kolatomer som är både superstarkt och ledande och har en massa tillämpningar inom elektronik bland annat. Men det kan precis lika gärna bli ett fysikpris. Två av pristagarna kan bli Andre Geim och Konstantin Novoselov. Eventuellt kan man slå ihop grafen med kolnanorör - för det är samma kolmaterial i grunden även om grafen är den utplattade formen och nanorören är ihoprullat grafen. I så fall inkluderas också japanen Sumio Ijima, tror Lena Nordlund.
Lena Nordlunds andra kemipristips är självorganiserande system, material och små strukturer som bygger ihop sig själva. Användbart till exempel inom elektronik och medicin, eller för att skapa material som kan laga sig själva. Med pristagarna George Whitesides och Samuel Stupp.
Hon tycker att det vore roligast om priset går till Grätzelsolcellen - em billig enkel solcell där nanopartiklar av titanoxid doppas i ett färgämne som fångar solenergin och omvandlar den till elektricitet. Men solcellen har ännu inte så hög verkningsgrad, så det kan vara lite tidigt.
En annan bubblare är laserkemikungen Richard Zare, som med laser kan se grundläggande saker i molekyler och kemiska reaktioner. Kanske vore det dags nu för honom efter att han fått många andra priser och utmärkelser. Det vore lite extra kul eftersom hans namn fanns med bland de spekulationer som de tecknade figurerna Lisa Simpson och hennes vänner Martin och Millhouse gjorde i tv-serien Simpsons i förra veckan.
