Kampen om datalagring blossar upp igen
Nu är det klart att regeringen lägger fram förslaget för datalagringsdirektivet i december. Datalagringen har skjutits upp i omgångar och Sverige har fällts av EU-domstolen för att man inte infört det än. Samtidigt fortsätter kampen mot datalagringen.
Förutom att nätleveranatörerna skulle tvingas betala lagringen själva, så finns en stor risk att vi kommer få se information läcka från små leveratörer, säger Nils Weidstam som utreder datalagringen på it- och telekomföretagen.
– Jag skulle säga att det är ytterst sannolikt att det kommer läcka ut. Jag skulle säga att det kommer inträffa. Vi har så stor marknad med så många aktörer. Vi har sett liknande exempel i tidigare avseenden, med hemliga nummer att det blir missförstånd och läcker ut, säger Nils Weidstam.
Vad skulle kunna läcka ut i sådana fall?
– Till exempel information om när du har ringt till vem, och vilka internetaktiviter du har hållit på med, vilka adresser du har besökt och så vidare.
P3 Nyheter har rapporterat i omgångar om problemen för polis och åklagare som inte kan utreda brott eftersom att nätleverantörerna inte längre sparar uppgifter om sina användare. Det slutade man med efter det att fildelninglagen Ipred infördes.
Men efter att Sverige staffats av EU för att man inte infört datalagringsdirektivet än, som förre justitieministern Thomas Bodström jobbade fram i EU, så är frågan nu aktuell igen. I dag berättade regeringen att datalagringsdirektivet planeras att komma upp i december.
Det här är något som kommer blåsa liv i integritetsdebatten på nätet igen. Många ser det som en minst lika stor fråga som FRA-spaning och IPRED. Men det är inte bara en integritetsfråga, det handlar också om stora kostnader för nätleverantörerna, säger Nils Weidstam.
– Vi har ansett att det är rimligt att man får en ersättning för de extra kostnader man får för att införa ett system som staten kräver, säger Nils Weidstam.