"Finansministern och KI oense om ekonomin"

Detta trots att både Borg och KI är överens om att återhämtningen efter krisen just nu är ovanligt stark.  BNP väntas växa med över 4,5 procent, en siffra som i en normal konjunktur skulle vara en varningssignal om överhettning och oönskad inflation.

För Anders Borg handlar det om att nästan till varje pris åter få ordning och reda i statens finanser, att så fort det bara går få bort årets underskott i budgeten på runt 1,5 procent av BNP, cirka 40 miljarder kr, vända det till noll från 2012 och därefter få ett växande överskott. På den punkten säger Borg att han är orubblig.

Sammantaget kan det år 2013 handla om ett överskott på nästan tre procent av BNP, omkring 100 miljarder kronor, i de offentliga finanserna.

Helt nödvändigt, säger Borg som pessimistiskt tror att det bara är en tidsfråga innan sämre tider återigen står för dörren, och då gäller det ha sparat och ha reserver i bakfickan för att kunna stimulera ekonomin. 

Mot det resonemanget står Konjunkturinstitutet, som pekar på att det redan nu finns mer utrymme för att driva upp farten i ekonomin. Det är ännu ingen brist på lediga resurser i näringslivet, inflationen är fortfarande är låg och arbetslösheten hög.

I stället för satsa 13 miljarder under nästa år, som regeringen vill, anser KI att det finns utrymme för det dubbla.

Men makten över finanspolitiken ligger hos regeringen. Och innan den, enligt Anders Borg, osäkra prognosen i budgetpropositionen eventuellt om ett par år besannas, är det alltså en kall stjärna som lyser över utrymmet för ekonomiska reformer.

Först när överskottet i de offentliga finanserna har närmat sig två av de tre procenten kan det bli dags att öka utgifterna.  Då - när årtalet närmar sig 2013 - och ett nytt riksdagsval börjar närma sig kan det även rent taktiskt vara dags att börja presentera frikostiga vallöften.

Allt med sikte på att behålla regeringsmakten.