Lättare för polisen att få ut personuppgifter
Ett dokument från justitiedepartementet som har läckt ut till P3 Nyheter visar att polis och åklagare ska kunna få ut abonnemangsuppgifter från nätleverantörer vid småbrott.
I dag krävs fängelsenivå för att få ut uppgifterna, men i promemorian föreslår regeringen att polisen ska kunna få ut uppgifter även vid bötesbrott som fildelning, grooming och sexuellt ofredande.
Något som nätleverantörerna är kritiska till.
Läs också:
– Vi kan ju inte ha en lagstiftning som ställer olika krav beroende på vilket brott det är, utan det här är en generell lagstiftning som ger polisen tillgång till de här uppgifterna. Och vi tror att det gör det lättare att utreda de mer prioriterade brotten som just grooming och sexuellt ofredande, säger Johan Linander(C) som är vice ordförande i justitieutskottet.
Fildelningslagen Ipred gjorde att nätleverantörerna slutade spara abonnemangsuppgifter om sina kunder, det gjorde man för att skydda deras integritet sa man.
Men nu när datalagringsdirektivet snart ska införas i Sverige, som ska tvinga nätleverantörerna att börja spara kunders uppgifter igen, i minst sex månader, passar regeringen även på att sänka kraven för polis och åklagare att få ut abonnemangsuppgifterna, från fängelse i straffskalan som i dag, till att det ska räcka med bötesbrott.
Det visar den promemoria från justitiedepartementet som P3 Nyheter tagit del av.
– Det har gjorts en utredning som vi nu genomför i samband med datalagringsdirektivet, säger Johan Linander.
Centerns Johan Linander, som numera är vice ordförande i justitieutskottet, är en stark kritiker till datalagringsdirektivet men säger ändå att den här förändringen är bra.
– För att utreda sexuellt ofredande, förtal, förolämpningar och grooming, alltså den typen av tyvärr allt vanligare nätbrottslighet, det är ju den diskussionen vi har haft.
Innebär det då brott som fildelning?
– Visst, det kommer göra det lättare för polisen, om de lägger resurser på att utreda fildelningsbrott, avslutar Johan Linander (C).
Men det här förslaget upprör många nätleverantörer och nätaktivister.
– Det här är precis det vi har fruktat, säger Jon Karlung som är styrelseordförande i Bahnhof AB.
Han menar att det finns en risk för att det går att få ut uppgifter lite för lättvindigt på grund av olika småbrott, och vill man få fast sexualbrottslingar till exempel så finns det andra sätt menar han.
– Det finns metoder för oss operatörer att hjälpa till i enskilda konkreta fall, men här handlar det om att hela befolkningen granskas på ett sätt som jag tycker är helt oacceptabelt.
