Klokskap och trollformler

Det som varit självklart och naturligt i en tid kan vara förbjudet och till och med olagligt i en annan. Så har det till exempel varit med konsten att bota sjukdomar.

Hade hon levt 200 år tidigare hade hon sannolikt anklagats för häxeri, och hade hon levt 200 år senare, i vår tid, hade hon förmodligen kallats kvacksalvare.

Men Kungsbackagumman Brita Lena Andersson, hade turen att leva i en tid då så kallade kloka gummar var kolossalt uppskattade. Hon blev en rikskändis på sin tid, det påstods att hon botade både läkare och kungar, med sina berömda salvor, och den som ville kunde köpa vykort med henne avporträtterad. Och när hon dog skalv jorden…

Christer Gustavii i Lerum utanför Göteborg är ättling till Brita Lena Andersson.

-Hon var min farmors, morfars, mor, berättar han, och hon var en person som han ofta hörde pratas om under uppväxten.

-Min farmor förde traditionen vidare och fortsatte att koka Kungsbackagummans salvor.

Christer minns hur det under hans uppväxt alltid fanns en burk med salva i en brun apoteksburk med svart lock på. Det såg ut som en fet, gråbrun sörja i den, men det luktade gott av eucalyptus.

-Varje gång vi barn hade fått ett skrapsår ett skurit oss så åkte salvan fram, och vi barn gillade den för den hjälpte ju faktiskt.

Brita Lena Andersson föddes i mars 1824 i Fjärås strax söder om Kungsbacka. Hon blev tidigt föräldralös och tog plats som piga i grannsocknen Frillesås. Det var där hon träffade sin blivande man, sjömannen Andreas, och det var också där hon första gången visade upp sina läkekonster. Det skedde när hon var i 16-17-årsåldern. En ung dräng hade dragit ett finger ur led, och när ingen annan visste hur man skulle hantera det hela så klev Brita Lena fram och drog det rätt.

Efter den här händelsen började ryktet om Brita Lenas kunskaper sprida sig, först i Kungsbackatrakten, och mot slutet av sin levnad var hon faktiskt känd i hela landet.

Det var främst två sorters åkommor som hon hjälpte folk med berättar Christer Gustavii.

-Hennes specialitet var att dra leder rätt, att spjälka ben och ta hand om stukade fingrar. Men hon var också väldigt duktig på hudproblem av alla de slag.

-Trots att hon var en av dåtidens stora kändisar, så var hon väldigt snäll, tog alltid hand om de människor som kom till henne, berättar Christer Gustavii, och tillägger:

-Jag tror att hon många gånger inte ens tog betalt av fattiga patienter.

Mycket av det som Kungsbackagumman gjorde för att bota skulle utan tvekan godkännas av dagens medicinare, men en del av det faller definitivt utanför ramarna. Ett sådant exempel är de små påsar med örter i som hon gav patienter att hänga om halsen. Örterna skulle dra det onda ur kroppen, och när det var klart skulle påsen brännas.  Det finns också berättelser om hur hon samlade mull från kyrkogårdar mitt i nätterna för att ha i något recept.

-Mycket av det hon gjorde skulle vi utan tvekan kalla för humbug och på gränsen till vidskeplighet, säger Christer Gustavii. Men han tycker sig också ha sett att hon var en bra psykolog.

-Hon var nog rätt skicklig på att använda dåtidens föreställningar om hur olika väsen och krafter påverkade ens liv, om hur man blev sjuk och frisk. Jag skulle tro att det var lika mycket psykologihjälp som läkemedelshjälp hon gav dem som sökte henne.

Det finns gott om bilder på Kungsbackagumman, inte minst vykort. Det är troligen en signal om hur känd hon var i sin tid. Men det ger oss också en chans att verkligen veta hur hon såg ut – och hon var rysligt söt.

-Ja, det var hon, nickar Christer Gustavii, och det tror jag bidrog till att patienterna kände sig så väl till mods när de träffade den här lilla lugna, snälla gumman med sina klara ögon som med skärpa och tvärsäkerhet delade ut mediciner och goda råd.

Brita Lena gifte sig med Andreas 1849, och hon födde 8 barn. 6 av dem dog i späd ålder, och en son dog som ung vuxen. Det var bara sonen Birger som fick leva och själv bli gammal.

Men om privatlivet var svårt så var alltså livet som klok gumma desto framgångsrikare. Folk kom åkande till hennes gård långväga ifrån. Många av dem kom från Göteborg, så till slut for hon själv till Göteborg två dagar i veckan för att ta emot folk där.

Det påstås att hon vid ett tillfälle till och med botade kungen själv, från en slags obehagliga löss. Botemedlet skulle ha varit att svepa in sig i en nytagen oxhud. Lössen skulle vandra över från människan till oxhuden, var tanken, men Christer Gustavii har inte lyckats finns några bevis för att den här historien är sann – faktum är att det inte ens är alldeles säkert vilken kung det skulle ha varit.

Det påstås också att Brita Lena, eller doktorinnan som hon ibland fick heta, botade läkare som inte själva kunde ta hand om sina åkommor, men också det är nog mest hörsägen.

Sant är dock att det utbröt en våldsam debatt om hennes arbete strax före sekelskiftet. På hösten 1898 publicerade Göteborgs Handels- och sjöfartstidning en positiv artikel om Brita Lenas verksamhet, och efter den skrevs det många uppretade insändare för och emot henne. Någon kallade henne kvacksalvare andra påminde om hur många som fått hjälp, och att hennes salvor faktiskt kunde fås på vanliga apotek. Under hela resten av året bojkottade en skara läkare tidningen och drog tillbaka sina egna annonser därifrån. Vad Brita Lena själv tyckte om det hela, det vet vi inte, dock.

Hon hade möjligen nog med att ta emot de mellan 30-50 patienter som kom till henne varje dag, och att svara på de 20-30 brev som kom från hela Norden.

Brita Lena levde under en ganska kort historisk period då det var tämligen allmänt accepterat att vara en så kallad klok gumma – på så sätt hade hon tur, funderar Christer Gustavii.

-Hade hon varit född 200 år tidigare då hade hon inte blivit gammal utan förmodligen bränts på bål som häxa, och hade hon levt 200 år senare, i vår tid, så hade man hellre gått till läkare eller sjukhus.

Just slutet av 1800-talet innebar nog en slags guldålder för ”kloka gummor”, tror han, eftersom läkarna fortfarande injagade mycket oro och till och med skräck hos vanligt folk med sitt latin och märkvärdiga sätt.

-Däremot en gumma på landet som kunde botade folk genom att smeta på salvor och annat, var det säkert mycket enklare att gå till än en läkare som talade över ens huvud, tror Christer Gustavii.

Den 26 mars 1904 dog Brita Lena Andersson 80 år gammal, och också hennes död genererade en fantastisk historia. Den dagen inträffade nämligen ett av de största jordskalv som skett i Sverige i modern tid, och epicentrum låg i Halland.

-Seismografen i Uppsala hoppade ur led, och det berättas att jorden skalv så att många kyrkklockor började ringa av sig själva.

När folk fick reda på att Kungsbackagumman dött samtidigt så bidrog det ytterligare till floran av berättelser om henne.

-Man sa att när kraften gick ur Kungsbackagumman, då skalv jorden, säger Christer Gustavii.

Minnet efter Brita Lena levde kvar länge, inte minst via alla de vykort som tagits av henne. Också hennes begravningståg finns bevarat på vykort. Dessutom fortsatte man att sälja Kungsbackagummans salvor på Sveriges apotek långt efter det att Brita Lena var borta.

Christer Gustavii har ett recept som man hittade i hans farmors kvarlåtenskap.

-Det jag har är en avskrift, men jag skulle tro att originalen finns kvar någonstans. Han får frågan om han inte är sugen på att ta upp tillverkningen av dem igen.

-Jag har ju själv sett att de funkar, och fick jag bara tag i ingredienserna så… skrattar han. Fast vid närmare eftertanke finns det väl risk för att jag skulle hamna under kvackslverilagen, säger Christer Gustavii.

Lyssna till Kungsbackagummans förhållande till den kände doktor Lind och hur det påstås att hon botade kungen från löss:

Det skrevs många visor om Kungsbackagumman

Den här visan tillkom strax efter hennes död och sägs vara författad av signaturen E. –vén. 

I visan berättas just historien om hur det ska ha gått till när hon fick besök av Dr Lindh. Här påstås det att han inte vågade tala om vem han var, när han sökte upp gumman för att få hjälp.

Melodi: Vid vassen av stranden.

En vacker visa

I fattiga Halland vid Kungsbackafjorden
den läkande kvinnan har slutat sitt lopp
som afvände döden
och hejdade pinan
och gaf åt de sjuka
och lidande hopp,
som kunde utaf jordens många rötter
får salvorna till händer, ben och fötter,
hon kunde dem hela, hon kunde dem läka,
dem som voro kranka
allt uti sin kropp

Ej kunderna bjödos i skimrande salar
att bikta sin nöd på en turkisk divan,
men den som är glad,
då han litet betalar
kan nog vara nöjd
med en stol utaf gran.
Hon såg ej alls studerad ut i minen,
på granna flaskor kom ej medicinen,
nej, vanliga burkar med hemliga salfvor
som själf hon tillagat
till billiga pris.

Ej bordena täcktes af blixtrande kvifvar
ej blänkande bilor på väggarne hang.
Af dödintrumenter
som känslorna lifvar
man kunde ej höra
den fasande klang.
Nej, hon tog i med mjuka, lena fingrar
och så att fruktan hos den sjuke skingrar.
Det tröstande talet som lindrade kvalet
förlikna jag ville
med fåglarnes sång.

Men stundom det hände att sådana kar`ar
som läst till sin kunskap, till henne fick gå.
Och utan examen
och utan latinet
en gång fick hon bota den främste ändå.
Och när hon så den skicklige behandlat
och honom till människa förvandlat
hon frågte med underligt tonfall i rösten
om han en förut sökt doktor L.

Bedårande damer i frasande kjolar
och väldiga herrar med klocka och päls
och fattiga pojkar
på Kungsbacka stolar satt neder
bland damerna
jungfrurna ställs.
Ja, hvem kan räkna alla dessa bårar
och hvem kan tälja talet af de tårar
som ej blifvit ljutna som ej blifvit lidna
och all denna fröjd
hos sin nästa beredd.

Svartkonstböcker

De recept Britta Lena Andersson använde gick i arv till senare generationer. På samma sätt var det vanligt för de som skrev trollformler långt tillbaka i tiden att se till att efterkommande generationer fick ärva deras kunskap.

I Nordiska museets arkiv i Stockholm finns många svartkonstböcker. Tora Wall som är folklorist har plockat fram några av dem.

- I många fall är det de kloka själva som skrivit ner sina trollformler och kurer i böcker som sedan gått i arv. Ofta mellan far och son eller mor och dotter, berättar Tora Wall.

Men böckerna kan också ha givits till någon annan. Att ha en svartkonstbok var något väldigt väldigt speciellt och för en trollkunnig förstärkte det ryktet om att kunna mer än andra. Själva boken var också något mycket speciellt, och det finns många föreställningar om dem.

- Till exempel sa man att det bara var den kloke som fick läsa i boken, för läste någon annan i den förlorade boken sin kraft, berättar Tora Wall.

Det finns också föreställningar om hur svårt det vara att föra sig av med en svartkonstbok. Helst skulle den kloke lämna över boken innan han eller hon dog, annars blev personen inte salig. Hade den kloke inte lämnat den vidare skulle helst boken inte finnas längre. Det finns berättelser om hur människor gräver ner den, men att den kommer upp igen. Andra försökte slänga den på elden, men vips ligger den på bordet ändå.

Tora Wall säger att det är viktigt att komma ihåg att det var både gubbar och gummor som kunde vara kloka. Och det fanns många benämningar på de som höll på med svartkonst. Visgubbar, kuckelgummor, Troll- Anna, Klok- Mats är exempel på såna och ibland är det prcis som i Kungsbackagumman en ort används som benämning.

De böcker Tora Wall tagit fram är från olika tidsepoker, varav de äldsta är från 1700- talet. Tora tar på sig de vita bomullshandskar som är brukligt när dessa äldre böcker hanteras, och visar en bok vars titel är: Den magiske Kabalas formler, 6:e och 7:e Mosebok, att besvärja onda andar på Gudomligt sätt.  

-Den här boken bygger på att man ska använda bönen för att frödriva de onda andarna, berättar Tora Wall. Boken är troligtvis en avskrift från en bok från 1500- talet. Man föreställde sig att sjukdomarna var som en ond ande och kunde fördrivas ut ur kroppen med hjälp av läsningar.

Knappt ljuder min trumpet
så inställer sig den till undervärlden tillhörande invånaren
Se hur han, den slaviske demonen, onde anden
djupt suckar med tecknets kraft

Välan då, Var vid mod
segerrikt vänder du tillbaks från fienden

På medeltiden var intresset för magi och ockultism välldigt stort, och då var det de lärda som höll på detta. De var inspirerade av alkemi, astrologi och mystiska läror. Sen på 1800- talet är det främst de som tillhör allmogen, de vanliga människorna, som är verksamma som kloka, berättar Tora Wall.

Att vara klok var sämst under 16- och 1700- talen under trolldomsprocesserna, berättar Tora Wall. 

Tora tar fram ett välvikt gulnat blad som det står ordet saton i ett rutmönster och slingriga dekorationer runt om.

- Det är en Sator formel som kan läsas i olika riktingar, en satans formel där orden kan läsas åt lite olika håll. Andemeningen är att Gud ska fördriva Satan, berättar Tora Wall.

Vem var det så som blev kloka?

- Man kan säga att en del yrken var mer speciella än andra, smeden och spelmannen till exempel. Även prästen, vilket kanske är oväntat, men det härrör från att det var prästerna som läste bort onda andra längre tillbaka i tiden. Det finns mågna folksägner som berättar om när djävulen kommer och prästen läser så att han försvinner.

Den kristna tron och den magiska kraften låg nära varandra i folktron, och man anävnde ofta Jesus den Helige anden och Jungru Maria som kraft namn i trollformlerna.

- Det har ju varit dubbeleggat att vara trolldomskunnig. De hade ju en viss respekt, men den grundade sig på att det fanns en rädsla, för hela tiden fanns tanken- kan man bota - kan man förgöra. Så den kloka var också en farlig person som kanske inte alltid var så väl sedd.

Raggningstips från en av böckerna

Att komma en piga sig till att hava kär

Ta toppen av en fjäder när du dränker en höna
och ha den på dig tills du sätter den i kjolen
bakpå den piga dig älska skall

och säg orden tre gånger:
Mig ska du älska och ingen annan

Man ska ju komma ihåg att det inte var någon exakt vetenskap de höll på med, säger Tora Wall. De kloka skapade själv ritualer som de sa var verksamma och som de också trodde var verksamma.

- Ibland när man berättar om det här får man det att låta som de kloka försökte slå i människor en massa saker och lura dem, men det är verkligen inte så. Det var ju så att de som var kloka trodde på det de själva gjorde. Det är en mycket flexibel tankevärld.

Det fanns också en annan kategori av kloka. Det var till exempel bra om man hade något handikapp som utmärkte personen, en puckelrygg en klumpfot eller så. Det sågs som ett tecken på att personen var född med speciella gåvor.

Arkivtips

Nordiska museets bildförmedling förmedlar bilder från museets arkiv som har Sveriges största kulturhistoriska fotografisamling.

Arkivet innehåller ungefär 5 miljoner bilder från långt tillbaka i tiden fram till nutid.
Idag kan man söka bland 1 500 bilder. 

 

Se bildspelet med svarkonstbok från 1700- talet och registerblad för recept från kloka.