NORGE

Till storms mot renskötselkonventionen

1:34 min

Nu växer kritiken mot den svensk-norska renskötselkonventionen.
Hjerttind/Altevann renbetesdistrikt kräver att lantbruksdepartementet fråntas ansvaret.

Vid en högtidlig ceremoni på den norska ambassaden i Stockholm 7 oktober 2009 undertecknade Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson och Norges lantbruksminister Lars Peder Brekk förslaget till ny renskötselkonvention mellan länderna.

I Sverige togs förslaget emot av en massiv kritik från samiska organisationer, sametinget, Advokatsamfundet, Diskrimineringsombudsmannen, länstyrelser och kommuner.

Kritiken är stundtals lika hård på norsk sida, speciellt från renbetesdistrikt i Troms.

Den skarpaste kritiken kommer från Hjerttind/Altevann som anser sig förlora 60 procent av sina vinterbetsområden på norsk sida, som kompenseras med vinterbeten i Pajala kommun på svensk sida.

Problemet är att området ska delas med alla renbetesdistrikt i Troms - dessutom måste renarna transporteras med bil upp till 60 mil.

Detta anser Hjerttind/Altevann inte vara en godtagbar lösning, varken ekonomiskt, ekologiskt eller kulturellt.

Dessutom gör ett flertal samebyar i Sverige anspråk på samma marker.

- Det är ju ett stort problem att det finns sitor som använder markerna idag, säger Per Mathis Oskal, vice ordförande i disktriktet.

Även renbetesdistrikten Gielas, Helligskogen, Balvatn, Nord-Senja och Saltfjället är mycket missnöjda med hur betesområdena fördelats.

De får dessutom stöd i sin kritik från sametinget som anser anser att det måste ske omförhandlingar för flera av dessa distrikt.

Även rendriftsförvaltningen i Nord-Tröndelag menar att det måste öppnas för omförhandlingar i de områden där parterna är missnöjda.

Hjerttind/Altevann hoppas dock att norska lantbruksdepartementet kopplas bort från fortsatt inflytande över konventionen.

- Vi har litet förtroende för departementet, säger Per Mathis Oskal.

Förslaget har precis varit på remiss i både Sverige och Norge - innan konventionen träder i kraft måste riksdagen och stortinget godkänna den.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio