Polisingripandet i Göteborg

Luddiga terrorlagar bakom polismiss

2:56 min

Vi kan komma att få se fler felaktiga gripanden i samband med terroristanklagelser i framtiden. Det tror Janne Flyghed, professor i kriminologi, efter polisingripandet i Göteborg när människor som inte var misstänkta för brott hämtades till förhör under dramatiska former.

Efter helgens stora polisingripande i Göteborg, har polisen nu medgivit att en av dem som hämtades in till förhör under dramatiska former, aldrig var misstänkt för brott. Han skulle bara skulle höras "upplysningsvis". Därför var sättet att hämta mannen på helt orimligt, menar Janne Flyghed, professor i Kriminologi vid Stockholms universitet.

– Man kallar det här för en typ av offensiv överrumplingstaktik och det får bara användas mot konkret misstänkta brottslingar som man anser vara farliga och som man tror kan använda motvåld och om en person bara ska tas in för förhör utan att vara misstänkt för brott, för man kan vara vittne eller kan komma med information, då är det här fullkomligt horribelt.

Hur vanligt är det att polisen gör ingripanden med nationella insatsstyrkan på det här sättet?

– Det är väldigt ovanligt, bara under väldigt speciella omständigheter.

Men han tror att vi kan få se fler liknande händelser i framtiden.

– Jag är rädd för att vi kommer att få se mer av detta och det beror på att vi skärpt reglerna och vidgat befogenheterna och i viss mån skapat ett tolkningsutrymme för polisen att göra ingripanden utan att man har fullt på fötterna.

Han menar att det är en konsekvens av de lagändringar som gjorts, även i Sverige, efter den 11 september 2001, för att bekämpa terrorism.

– Särskilt den där lagen som kom 2003; lag om straff för terroristbrott, som inte är speciellt preciserad, men som ger väldigt stora befogenheter för polisen att tillgripa tvångsmedel.

Lagändringarna har gett polisen ökade befogenheter, vid misstanke om terrorism.

– Genom att höja straffsatsen för en hel del vanliga brott, om det finns terroristmotiv; människorov, misshandel och en mängd brott som vi har i vår brottsbalk, det har i förlängningen lett till att man ökat möjligheterna för att använda olika typer av tvångsmedel; avlyssning, ingripande osv. Dessutom är det väldigt luddigt hur man definierar terrorism.

Ja, definitionen av terrorism har stötts och blötts under årtionden utan att man nått något enande, menar Janne Flyghed:

– Fyra veckor efter den 11 september 2001, då plötsligt hade man en definition, som man antog i EU och sedan skapades ett rambeslut, som sedan skulle implementeras av de olika medlemsländernas lagstiftning och den fick vi 2003 och den innehåller ett väldigt stort tolkningsutrymme för hur vi ska uppfatta motivet.

Och konsekvenserna för det vittne, som felaktigt greps som misstänkt i Göteborg i helgen, kan bli stora, inte bara genom att han utsattes för ett brutalt intrång i sitt hem, säger Janne Flyghed.

– Konsekvensen kan bli det, om det nu blir ett resonemang i andra länders säkerhetstjänster, att det kan bli en sorts stämpling; ingen rök utan eld, att personen i fråga blir misstänkt och har svårt att rentvå sig från det här.

Vad är det för register den här personen nu har hamnat i?

– Det törs inte jag svara på, men i USA har de haft den här som är nästan som en halv telefonkatalog med personer och organisationer som inte är önskvärda och som kan ge problem om man vill ha visum eller liknande. Om det här nu innebär att han hamnar i ett öppet register eller i något arbetsregister är jättesvårt att säga, men givetvis finns det en risk för detta.