Funktionshindrade unga vårdas med kriminella

1:35 min

Mer än vart tredje barn och ungdom som tvångsplaceras på särskilda ungdomshem har en utvecklingsstörning eller andra funktionshinder som autism, asperger och adhd. Det visar P1-programmet Kalibers genomgång. Att funktionshindrade därmed blir inlåsta tillsammans med kriminella och missbrukare kan strida mot regeringsrättens nya praxis.

I våras upphävdes tvångsvården för två ungdomar med utvecklingsstörning, autism och adhd.

Regeringsrätten slog fast att tvångsvård enligt LVU, lagen om vård av unga, inte får användas eftersom ungdomarnas beteende är symtom på deras funktionshinder. Istället ska de få hjälp och stöd på frivillig väg.

Domarna är vägledande. Men trots den nya rättspraxisen fortsätter kommunerna att placera funktionshindrade ungdomar på särskilda ungdomshem, där de blir inlåsta tillsammans med kriminella och missbrukare.

Kaliber har gått igenom de tvångsplaceringar som gjorts efter Regeringsrättens vägledande domar. Av 339 unga har minst 117 utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska diagnoser. Det är mer än en tredjedel.

Här är några exempel:

- Orsak till behov av plats på särskilt ungdomshem: är autist.

- Orsak till behov av plats på särskilt ungdomshem: har diagnosen aspbergers syndrom.

- Utvecklingsstörning, autism, har svårigheter att förstå det man säger.

- Utvecklingsstörning, utvecklingsmässigt som en sex- till åttaåring, adhd.

Bo Hejlskov Elvén är psykolog och expert på neuropsykiatri. Han tycker att det kan få förödande konsekvenser att på det här sättet blanda funktionshindrade med kriminella och missbrukare:

– Särskilt på autismfältet är det ett fundamentalt annorlunda sätt att jobba. Metoder som bygger på att vi tänker fostran har i grund och botten ingen effekt på personer med en diagnos, säger Bo Hejlskov Elvén.