Socialnämnder känner inte till ny rättspraxis

1:35 min

Kommunerna bortser från ny rättspraxis när funktionshindrade barn och unga tvångsplaceras, visar en genomgång som P1-programmet Kaliber gjort. Och när Kaliber ringer till socialnämndsordföranden som prövat tvångsvården så känner de i många fall inte till de vägledande domarna.

Mer än var tredje barn och ungdom som tvångsplaceras på särskilda ungdomshem har en utvecklingsstörning eller andra funktionshinder som till exempel autism och ADHD, visar Kalibers genomgång.

Och tvångsplaceringarna kan strida mot regeringsrättens nya rättspraxis. Malin Olsson fick sin tvångsvård upphävd i en vägledande dom i våras:

– Jag har varit med om fördjävliga saker i mitt liv. Men jag lever ändå här och jag är fri, jag har ett liv framför mig. Jag ser att ”nu har det här fördjävliga varit och jag kan inte göra något åt det, men jag kommer aldrig att glömma vad som har hänt", säger hon till Ekot.

16-åriga Malin Olsson har autismspektrumstörning och ADHD. Tidigare satt hon inlåst på den mest  slutna avdelning som finns på statens särskilda ungdomshem. Men i våras upphävde regeringsrätten hennes tvångsvård.

Det var en av två vägledande domar där regeringsrätten slog fast att tvångsvård enligt LVU, lagen om vård av unga, inte får användas när ungdomarnas beteende är symtom på ett funktionshinder. I stället för att bli inlåsta ska de få stöd och hjälp av kommunen på frivillig väg.

Men trots den nya rättspraxisen fortsätter kommunerna att placera funktionshindrade ungdomar på särskilda ungdomshem, där de blir inlåsta tillsammans med kriminella och missbrukande ungdomar.

Kaliber har gått igenom de tvångsplaceringar som gjorts efter regeringsrättens domar. Av 339 unga har 117 neuropsykiatriska funktionshinder som nämns i placeringsansökningarna. Det är mer än en tredjedel. Här är några exempel.

  • Orsak till behov av plats på särskilt ungdomshem: är autist.
  • Orsak till behov av plats på särskilt ungdomshem: har diagnosen aspbergers syndrom.
  • Utvecklingsstörning, autism, har svårigheter att förstå det man säger.
  • Utvecklingsstörning, utvecklingsmässigt som en sex- till åttaåring, adhd.

Margit Knutsson som är domare i regeringsrätten säger att kommunerna nu också måste överväga om tvångsvården ska upphöra för dem som fick tvångsvård innan regeringsrättens nya praxis.

– Ser de att de håller någon med stöd av LVU helt i strid med de här två domarna så ska de häva vården, säger hon.

Så här krävs de att de i socialnämnden som beslutar om det här har koll på vad ni har sagt i de här domarna?

– Absolut.

Men när Kaliber ringer till socialnämndsordföranden som har gjort så kallade omprövningar av funktionshindrades tvångsvård känner de inte till regeringsrättens nya praxis. I nio av tio granskade fall fortsätter också tvångsvården. Så här låter det:

"De här domarna känner jag inte till över huvud taget."

"Det känner jag inte till."

"Vi har inte haft några diskussioner om det. Jag har inte sett de domarna."