"Ny rättspraxis punkterar hela LVU"

1:57 min

En ny praxis från Regeringsrätten - att funktionshindrade ungdomar inte ska tvångsvårdas -  "punkterar"  i praktiken hela LVU, lagen om vård av unga. Det säger professor Henrik Anckarsäter.

– En mycket betydande del av alla ungdomar som är omhändertagna enligt LVU har den typ av problem som Regeringsrätten tar upp, säger Henrik Anckarsäter.

En granskning som P1-programmet Kaliber gjort visar att mer än en tredjedel av ungdomarna som placerades på ungdomshem har sådana diagnoser som berörs av den nya rättspraxisen.

I våras kom två vägledande domar från regeringsrätten som handlar om ungdomar med utvecklingsstörning och autism och ADHD.

Regeringsrätten konstaterade att ungdomarna visserligen varit aggressiva och våldsamma - men eftersom beteendet är ett symtom på deras funktionshinder får tvångsvård enligt LVU inte användas.

Henrik Anckarsäter, som har forskat på neuropsykiatriska diagnoser bland unga på institution, tycker att regeringsrättens domar punkterar hela tvångsvården. Dels för att det handlar om så många ungdomar, dels för att det inte går att säga vilka destruktiva beteenden som beror på ett funktionshinder.

– Om man ska börja och försöka göra åtskillnad mellan sociala beteendestörningar som inte beror på ett neuropsykiatriskt tillstånd och andra beteendestörningar som beror på det neuropsykiatriska tillståndet och därmed inte kan ligga till grund för LVU, så kommer man i en omöjlig situation, säger Henrik Anckarsäter.

Psykologen Bo Hejlskov Elvén har gjort autismutredningar åt danska staten, och arbetar nu som handledare för personal i Sverige. Precis som Henrik Anckarsäter tror han att en mycket stor del av dem som tvångsvårdas i dag har funktionshinder. Men han tycker däremot att regeringsrättens praxis är bra:

– Det är ju fantastiskt att vi får en dom som säger att du inte kan LVU:as på grund av saker du inte kan rå för, för det är ju det som det egentligen står. Det är intressant att enligt domarna så kan du inte placera dem på grundval av beteenden som hör till diagnosen, utan där använder vi pedagogiska metoder som kanske kan kräva större insatser, säger Bo Hejlskov Elvén.