Sigtuna

Pojke dog efter brister i vården

3:07 min

En två-årig pojke från Märsta i Sigtuna dog med ena lungan full med var och en kropp fylld av streptokocker. Ingen av de tolv läkare som undersökte honom upptäckte det i tid.

Nu berättar pappan Kjell Östling om erfarenheterna med den svenska sjukvården, som han inte längre litar på.

– Nej det gör jag inte. Jag tar ut journalblad när jag går till en läkarstation och som jag kan ha i fickan och lägga upp vid nästa sjukställe, säger han.

Hösten 2008 var Kevin två år. Han började på dagis och som många andra fick han de klassiska dagisförkylningarna som avlöste varandra.

– Vi trodde i början han var extra mottaglig för sådant här. Hans syster blev ju aldrig sjuk men han blev sjuk hela tiden. Men penicillinkurerna hjälpte inte utan han var sjuk direkt igen, berättar Kjell Östling.

Kevin blev inte kvitt febern. Han fick sammanlagt sex antibiotikakurer utan att bli bättre. Tolv olika läkare, både akut och på bokade tider, undersökte honom och tog prover. Till slut kom man fram till att det var halsmandlarna det var fel på och en operationstid bokades i januari. Men Kevin blev under tiden bara sämre och sämre.

– I december blev det extra allvarligt för då kunde han ju inte äta och svälja utan vi matade honom med nyponsoppa, yoghurt men allt via tio milliliterssprutor för att få in det i mungipan för annars så gapade han inte. Sen pumpade vi i honom Alvedon ungefär var tredje, fjärde timme, dygnet runt, berättar pappan.

Men det var inte halsmandlarna som var felet. Kevin dog på nyårsdagen, den 1 januari 2009 med ena lungan full med var och en kropp fylld med streptokocker. Hjärtat hade blivit så ihopträngt att det inte orkade pumpa vidare. Det hade inte behövt hända menar pappa Kjell.

– Det enda möjligheten att upptäcka detta var med röntgen, sa rättsläkaren.

Gav ni det på förslag?

– Ja, flera gånger. Röntgen och dropp ville vi få hjälp med eftersom vi inte tyckte att vi klarade av det själva. Men det fanns ingen anledning tyckte de. Ett stort problem är att ingen lyssnade på oss.

Vilket är det allvarligaste problemet i det här, förutom att han har dött?

– Man lyssnade inte på föräldrarna vilka är de som absolut vet bäst. Jag tycker inte att man lyssnade fullt ut för då måste man ha reagerat på ett annat sätt.

Sjukvårdens hantering av Kevin har granskats av flera instanser. Både Socialstyrelsen och Akademiska sjukhuset i Uppsala har påpekat att en viktig orsak till varför ingen hittade felet var att ingen såg hela Kevins sjukdomsbild då flera olika läkare var inblandade. Och det är här journalerna kommer in i bilden.

Eftersom Kevin behandlats både i Stockholm och i Uppsala har viktig information fallit bort eftersom läkare på ett ställe inte på ett enkelt sätt kan se journalerna någon annanstans inom sjukvården.

Kjell Östling, Kevins pappa begär alltid ut sina journaler så fort han kommer in kontakt med vården för att vara säker på att få rätt vård. Något som han råder andra att göra – och att stå på sig.

– Vi skulle aldrig har lämnat sjukhuset där vi var och bara krävt att få bli behandlad. Mitt råd är att stå på sig, det är föräldrarna som vet bäst, säger Kjell Östling.

Chefläkare Ulf Hansson på Akademiska sjukhuset i Uppsala medger att det finns brister i vården.

– Det finns problem kring journalföringar att vi har olika system och att de inte finns tillgängliga. Men sedan är det ju viktigt att också ta reda på hela sjukhistorien och hela förloppet, säger chefläkare Ulf Hansson.

Och på frågan om läkarna lyssnade tillräckligt på Kevins föräldrar säger han:

– Ja, det framförs ju kritik, att man inte har tagit upp hela sjukhistorien, att den inte har kommit fram tydligt.

Men instämmer du i den kritiken?

– Den kritiken instämmer jag i.

Mona Wahlund, SR Uppland
mona.wahlund@sr.se