Hälsa

Lena fick lägga om livet efter sjukdomen

4:11 min

Sex procent av svenskarna har någon grad av doftöverkänslighet. När allt mer av det vi använder i vår vardag är parfymerat blir det ett stort problem för de som är överkänsliga. En av dem är Lena Wiman som har fått ändra om hela sitt liv.

Lena Wiman har diagnosen doftöverkänslighet och har har tvingats sluta sitt jobb som röntgensjuksköterska i Falun.

– Jag har flyttat mina kläder harifrån så att du kan hänga dina där så att mina kläder inte börjar lukta av det du eventuellt har med dig, säger Lena Wiman.

Reagerar med hosta, hjärtklappning och gråt

Jag är förberedd. Innan intervjun har jag duschat och försökt se till så att jag inte har några produkter på mig med tillsatta dofter. Lena Wiman har diagnosen sensorisk hyperreaktivitet, vilket betyder att hon är överkänslig mot dofter.

– Det minsta jag reagerar med är att jag blir hes i halsen eller slemmig. Sen kan det bli hjärtklappning, jag brukar bli dum i huvudet. Det känns som hjärnan svullnar och att jag inte kan tänka. Jag har svårt att komma ihåg saker och blir darrig i händerna.

– När jag kommer bort från doften kan jag få enorma gråtattacker och då är det inte fråga om att jag faktiskt är ledsen utan det här är en reaktion som kommer efter att kroppen börjar slappna av.

Sjukdomen kan bli vanligare

Doftöverkänslighet är ett ämne som det har forskats lite om. Det finns inga vetenskapliga studier som visar att det här en sjukdom som blivit vanligare. Men Eva Millqvist, professor på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och forskare i ämnet, säger att det är hennes intryck.

--Är det något som ökar så är det försäljningen av parfymerade och doftande produkter. Då inte bara kroppvårdsprodukter utan möbler, bilar mattor och så vidare. Så har man besvär av det här, så får man mer besvär när användningen ökar.

Fick byta jobb

En studie Eva Millqvist gjort på 2000 svenskar visar att 6 procent är doftöverkänsliga i varierande grad.

För Lena Wiman kan det räcka med att hon går förbi någon i en korridor för att hon ska bli sjuk. Det här gjorde att det blev ohållbart att jobba kvar som röntgensjuksköterska, ett jobb hon haft sedan början av nittiotalet.

Nu jobbar hon istället på prov i sjukvården i Ludvika med att arkivera röntgenplåtar.

– Jag får sitta i ett doftfrittrum, alldeles för mig själv. Det är jätteskönt, jag har jobbat en vecka och har inte varit sjuk en enda gång på den tiden. Jag är bara lycklig att jag kan få gå till jobbet och inte behöva fundera på om jag ska behöva vända i dörren och gå hem för att jag får en doftreaktion.

Inget botemedel

Det finns inget botemedel mot doftöverkänslighet. Det enda du kan göra är att inte utsätta sig för dofterna.

– I min hemmiljö har jag en luftrenare, jag har också en mask som gör att jag inte blir utsatt för dofterna. Men jag kan inte ha den på mig för länge för det trycker i ansiktet, det blir svettigt, det glider. Det blir också jobbigt att prata och andas. Den har jag med mig när jag går inne på Ica eller var jag än befinner mig där det finns andra människor.

Jag har inte sagt något och hade hoppats att Lena Wiman inte skulle känna av att mina kläder är tvättade i parfymerat tvättmedel. Men en bit in i intervjun reser hon sig upp.

- Ursäkta mig, men jag måste sätta på apparaten lite mera. Du doftar lite och jag reagerar och känner att jag börjar bli hes i halsen.

- Det här är inget som jag kommer och sitta och må dåligt av i flera dagar. Utan jag drar på luftrenaren och den kommer att ta bort din doft från mina luftrör. Jag kanske kommer att vara hes resten av dagen men jag kommer kunna gå till jobbet imorgon. Det är så här jag sköter min vardag.

Det finns de som är skeptiskt till sjukdomen doftöverkänslighet och säger att det sitter mest i huvudet.

– Det är ingenting vi inbillar oss. Vi blir riktigt sjuka och dåliga och att då mötas utav misstroende känns inte speciellt trevligt när man mår fruktansvärt dåligt.

Dalanytt
dalanytt@sr.se