INTERNETVÄRLDEN

Internetvärlden är redan ett universum

1:08 min

INTERNETVÄRLDEN. Vid de tidigare stora genombrotten för ny medieteknik var processerna snabba och tämligen väl sammanhållna. När nätet och webben nu bryter igenom, en utveckling som redan har åtminstone 20 år på nacken, är processen så mycket mer komplex och långdragen. Det beror på att teknikskiftet är så genomgripande. Det som sker blir därmed svårare att överblicka och förstå.
   Som i alla stora förändringsprocesser utvecklas ett motsatsernas spel mellan kontroll och frihet, mellan ordning och kaos. De potentiella kontrollanterna finns inte bara i regeringar och parlament världen över. Också de stora företagen vill lägga makten över marknaden under sig.

Herbert Hoover, Gustaf Reuterswärd, Tidningarnas Telegrambyrå, Radiotjänst, Radio- och tv-lagen, SR Play, SVT Play, Web 1.0, Web 2.0, Web 3.0, Tim O’Reilly, Blogger, Second Life, America On Line, Organizing for America, Kändisbebisar.se, Jolla99, Bredbyns Allehanda, kissies.se, konsolspelen, X-box, Playstation, Wii, World of Warcraft, Tetris, Premier League, Starcraft 2, Internet Society

Radions utveckling under nästan 100 år visar, liksom medieutvecklingen i övrigt, att det är ett komplicerat samspel mellan olika utvecklingsfaktorer som bestämmer utvecklingsförloppet. Samtidigt kan man konstatera att det finns en "homogeniserande" kraft som tenderar att på lång sikt neutralisera skillnader mellan olika vägval som görs mer eller mindre medvetet.

Valet mellan kommersiell radio och public service gjordes medvetet på 1920-talet såväl i USA som i Europa. Bakom respektive val låg ett maktspel som inte minst handlade om det hot som tidningspressen upplevde från det nya mediet. En strategi från tidningsföretagens sida var att försöka lägga det nya mediet under sig, den amerikanska vägen. Ett annat val var att så långt möjligt neutralisera det nya mediet, den europeiska vägen. Sveriges val var därvidlag särskilt tydligt. Radion utvecklades i ett särskilt bolag vid sidan av tidningsföretagen, men samtidigt ett bolag som de i praktiken kunde styra. Tidningarna lyckades dels behålla tidningarnas monopol på nyheter och nyhetsförmedling på morgnarna, dels faktiskt få makten över det nya mediet.

Sveriges Radio tilläts inte att ha någon egen nyhetsbevakning förrän 1947 men det tog ytterligare ett antal år innan detta förverkligades. Och nyhetssändningarna, även när dessa ombesörjdes av TT, skedde under lång tid inte på morgon- och förmiddagstid vilket lämnade den första halvan av dagen åt tidningarna som en privilegietid. Den framstående mediehistorikern Göran Elgemyr beskriver detta i en särskild text som kan läsas .
   I detta ligger nu inte att utvecklingen endast bestämts av ekonomiska och strukturella faktorer. Enskilda personer spelade mycket stor roll för de vägval som gjordes. I USA var  handelsminister. Hans grundläggande ekonomiskt liberala inställning fick stor betydelse för den amerikanska utvecklingen. I Sverige låg initiativet i praktiken hos som var chef för Tidningarnas Telegrambyrå, alltså den av ett antal storstadstidningar nystartade nyhetsbyrå. Reuterswärd blev också vd för det nystartade Radiotjänst.

Med tiden, och den fortsatta tekniska utvecklingen, blev den kommersiella pressen omöjlig att stå emot för det politiska systemet i Sverige. Men det har i praktiken tagit fram till våren 2010 innan kommersiell radio har givits samma spelrum i Sverige som i de flesta andra länder i Europa och Nordamerika. Först i och med den förändrade radio- och tv-lag som riksdagen då beslutade öppnas det för rikstäckande kommersiella radiosändningar i Sverige
   På motsvarande sätt kan utvecklingen i USA beskrivas. Även om det ända från första början har funnits en rent publicistsik radio i USA har den inte spelat någon riktigt viktig roll förrän under de senaste 20 åren. Fortfarande är merparten av finansieringen av public radio i USA privat. Men det sker trots allt en harmonisering av systemen i USA och Europa.

Den nya strukturen – är den möjlig att förstå?

Vi befinner oss nu återigen i den situation som mediesamhället var i mitten av 1920-talet. Frågan ställs hur den nya mediestrukturen skall komma att se ut efter genombrottet för den nya teknologin. Då handlade det om radio. Nu handlar det om internet.
   Först skall sägas att situationen i ett avseende är annorlunda. Den nya radiostrukturen skapades mycket snabbt efter de tekniskt sett avgörande utvecklingsstegen. Bara några år efter introduktionen av radioröret var den struktur på plats som sedan dess har varit rådande.

På samma sätt var det med tv. I och med andra världskriget bröts tv-utvecklingen. Men direkt efter krigsslutet startade reguljära tv-sändningar. Men trots att det nu har gått 15 år sedan internets, eller rättare sagt webbens, genombrott råder fortfarande en synnerligen stor ovisshet om hur en stabil ny mediestruktur kommer att se ut.
   En förklaring till detta kan vara att de utvecklingssteg som nu tas är så mycket mer genomgripande än när radio och tv introducerades. Nu handlar det inte bara om en ny distributionsform för redaktionellt innehåll; det handlar om en ny teknik som håller på att förändra hela samhället samt om nya och till viss del kostsamma apparater. Det är en teknologisk förändring som kan jämföras med ångmaskinens eller elektricitetens genomslag, detta snarare än en teknologisk förändring som bara rör mediesystemet.

Nätet konkurrerar med radio och tv men inkluderar också radio och tv. Förändringen påverkar direkt dessa medier som sådana. I ett slag upphävs knappheten på sändningsutrymme som varit den mest avgörande för den reglering av radio och tv som har rått i nästan 100 år. Samtidigt avskaffas tidsbundenheten i utbudet av radio- och tv-program.
   I princip omvandlas broadcast till individuell kommunikation. Lyssnaren/tittaren kan själv välja fritt när han eller hon vill höra ett radioprogram på sverigesradio.se eller se ett tv-program på svtplay.se.
   Tablån bryts upp och därmed skapas ett frågetecken för hela den form av programsättning av etermedierna som har gällt under lång tid. Radio, tv och tidningar som fram till nu haft sin prime-time slåss nu om samma publik dygnet runt.

Genom att tekniken är komplex sker det hela tiden förändringar. Tekniken är inte i något ögonblick färdigutvecklad. Kombinationen av ständigt fortgående teknisk utveckling och i det närmaste obegränsade användningsmöjligheter för tekniken gör att nya tjänster hela tiden erbjuds. Trösklarna för nyetablering av tjänster på nätet är dessutom låga. Under de senaste åren har vi sett hur nya tjänster etablerats snabbt, växt sig starka för att sedan ersättas av andra tjänster. Nu är Google, Facebook och Twitter stora och dominerande tjänster på nätet. Men det är en öppen fråga om just dessa tjänster kommer att dominera nätet under särskilt lång tid.
   Den ständiga förändringen gör varje försök att beskriva ett "läge" i förändringen av mediestrukturen i det närmaste meningslös. I det ögonblick som lägesbeskrivningen är färdigformulerad har "läget" hunnit förändras. Däremot kan det bidra till viss förståelse att diskutera olika kategorier av det som utvecklas på nätet.

En allmänt accepterad beskrivning av internetutvecklingen tar sin utgångspunkt i den tidiga webbfunktionen som i princip innebar att stora informationsmängder gjordes tillgängliga och länkbara via Internet genom den struktur – the World Wide Web.
   Detta har sedan kommit att kallas Web 1.0, det vill säga en web som fortfarande var kvar i den tidigare publiceringstanken att producenter publicerar innehåll som andra kan tillgodogöra sig. Uttrycket Web 2.0 förknippas med it-konsulten mm Tim O'Reilly även om inte uttrycket är hans. Det står mycket kort sammanfattat för den interaktiva webben. Det är det stadium i utvecklingen av webben vi lever i nu med Wikipedia, bloggarna, Facebook och alla andra sociala medier.
   Kommunikationen är inte enkelriktad. Användarna är medskapare, vilket gäller den här webboken. De ekonomiska lagar som tillhör producent/konsument-samhället sätts i fråga.

Med Web 3.0 avses det som också kallas ”den semantiska webben”. Web 3.0 finns inte ännu. Den är egentligen inte något mer än ett begrepp och möjligen en vision. Ingen vet mer konkret vad Web 3.0 kommer att vara. Men föreställningen är en webb med förmåga att på ett intelligent sätt knyta samman innehåll från olika källor utifrån det i ord formulerade innehållet.
   En nyckelkomponent är just ”intelligens”. Datorerna skall kunna ”förstå” hur innehållet i olika texter gör att de hör samman. Föreställningen om Web 3.0 anknyter till något som ligger snubblande nära artificiell intelligens.
   I användningen av dessa uttryck – Web 1.0, Web 2.0 och Web 3.0 – är det viktigt att inse att det i alla tre fallen handlar om tämligen allmänna definitioner. Begreppen antyder tillhörighet till en tydlig teknisk nomenklatur. Men så är det verkligen inte. 

De stora sajterna idag

Var befinner vi oss då faktiskt i webbutvecklingen? Vilka webbsajter är det som har stor betydelse och många användare?

De största sajterna på internet är enligt för närvarande:

På samma sätt som uppdelningen i olika generationer av webben får ett drag av godtycklighet över sig är det inte alldeles lätt att indela de stora webbtjänsterna i olika kategorier. Det ligger i nätets och den digitala teknikens själva karaktär att allt tenderar att övergå i allt annat.
   En digital radio i den lite högre prisklassen innehåller en display med bilder. Radio på nätet erbjuder både stillbilder och rörliga bilder. På samma sätt är Google en sökmotor men också, och delvis just därigenom, en nyhetstjänst. Därtill utvecklar Google mängder av tjänster och konkurrerar med, eller kompletterar, i stort sett allt annat som finns tillgängligt via nätet. 

Sociala medier

De sociala medierna är en stor flora av olika sajter och tjänster som till en del, men inte alls generellt, har med etablerade massmedier att göra. [1] Traditionellt har vi syftat på tidningar, radio och tv när vi har talat om massmedier. Men visst har också tidskrifter av olika slag varit, och är alltjämt, massmedier. Mer tveksamt är om vi i vardagslag har syftat på böcker, grammofonskivor, cd-plattor, videokassetter och filmer när vi har talat om massmedier. Att dessa "informationsbärare" däremot är medier stämmer väl överens med vanligt språkbruk. Sociala medier – allt från Facebook och Twitter till Blogger och Second Life – kan mycket väl fylla viktiga funktioner som fram tills nu har fyllts av massmedier. Men alldeles uppenbart är dessa medier något annat än den traditionella tidningen och radio- eller tv-kanalen och framtiden en kombination av sociala medier och traditionella.
   Sveriges Radios material på är exempel på detta:

Söktjänster

Det finns inte någon pålitlig redovisning av de största sajterna globalt. Men Google anses vara den största tjänsten globalt medan Facebook just har passerat Google som den största sajten i USA. Man skulle kunna kalla sökmotorerna för internets internet. Det är i betydande utsträckning så att söktjänsterna skapar den struktur i nätvärlden som gör det samlade nätets innehåll tillgängligt för användaren i gemen.

Portaler

Google är inte den äldsta söktjänsten, men likväl den som kom att skapa en genre och därmed bli bestämmande för hur nätet skulle komma att användas. I ett tidigare skede fanns föreställningen om "portalen" som verktyget att orientera på nätet. Fortfarande har de flesta mediesajter, det vill säga sajter som traditionella medieföretag har, karaktären av portaler.
   Den stora originalportal som finns kvar är America On Line . Den har dragits med mycket stora problem efter att ha haft sin storhetstid redan i slutet av 1990-talet. För närvarande gör Aol.com en nysatsning och bygger bland annat upp lokala nyhetssajter i USA. Man säger sig vara på väg att rekrytera 500 journalister i sin amerikanska verksamhet. Det skulle innebära en fördubbling av antalet anställda journalister.
   Det är naturligtvis inte svårt att se den fristående portalen som en dödsdömd internettjänst. Samtidigt finns det flera inbyggda osäkerheter i alla de söktjänster som finns idag. Dels görs det regelmässiga försök från dem som står för originalinformation att göra den otillgänglig för sökmotorerna, dels och nog trots allt viktigare ökar den teoretiskt tillgängliga informationsmängden och når närmast astronomiska mängder. Hur kommer sökmotorerna på sikt att kunna hantera denna ständigt växande kunskapsmassa? Den flitige användaren av sökmotorer kan redan idag konstatera uppenbara och tilltagande brister. 

Bloggar

Bloggar är allt från president Obamas blog Organizing for America till den svenska bloggen Kändisbebisar bakom vilken står den 24-åriga registrerade fastighetsmäklaren ”Jolla99”. Kändisbebisar är, enligt presentationen  ”bloggen för dig som är nyfiken på kändisar och deras småttingar”.

Kategorin ”blogg” är vid. Det är som att diskutera kategorin ”tidning” och i den inrymma allt från New York Times  till Bredbyns Allehanda . Men det är inte bara den enskilde bloggaren och dennes val av teman som gör skillnad. När man använder nätet i journalistiskt syfte blir det så uppenbart att vad bloggar är och kan vara beror på det samhälles och det språkområdes storlek där bloggarna finns.
   I det stora samhället och stora språkområdet finns i flera avseenden underlag för kvalificerade bloggar som normalt saknas i det lilla samhället. I det stora språkområdet kan det finnas en kritisk massa av personer som är beredda att ta sin tid för att föra kvalificerade diskussioner på nätet.

Det finns enskilda personer som är villiga att ideellt finansiera kvalificerade nonprofit-sajter på nätet. Det finns därtill alldeles uppenbara kulturskillnader mellan olika länder när det gäller villigheten att delta i offentliga samtal. Inte minst den amerikanska akademiska kulturen inbjuder till samhällsengagemang och öppen debatt. Men även i ett litet språkområde som Sverige så kan nischade bloggar få ett stort genomslag. Den 18-åriga Alexandra Nilssons blogg Kissies har mer än en miljon veckobesökare.  

Spel

Arkadspelen, spelen som fanns i spelhallar tillsammans med flipperspel, kan beskrivas som första generationens spel. Konsolspelen – spel som kopplas till tv:n – och de handhållna spelen – exempelvis Nintendos Game & Watch – lanserades på 1980-talet. Ungefär samtidigt började datorspelen dyka upp för persondatorer. De enda spel som i princip försvunnit är arkadspelen.
   I övrigt blomstrar handhållna spel, inte bara genom Nintendo och Sony PSP utan också genom iPhone, Androidtelefoner och iPad där spelen gått genom taket vad gäller försäljning.
   Konsolspelen är större än någonsin med de tre konkurrenterna X-box (Microsoft), Playstation (Sony) och Wii (Nintendo). Konsolspelen spelas visserligen på tv:n men konsolerna kopplas upp mot internet så att spelare från hela världen kan mötas. Till detta kommer datorspelen där World of Warcraft är ett viktigt exempel.

Internet har blivit en spelplattform i sig. Farmville på Facebook är ett av dessa rena internetspel. Ett av världens bästa spel "Tetris" finns på alla plattformar: som konsolspel men också via mobiltelefon, internet och lokalt på datorn.
   Tv-spelen blev datorspel som blev spel på nätet. Samtidigt förändrar nätet karaktären på spelen. Internetspelen blir interaktiva och får ett utpräglat socialt innehåll. Det finns för närvarande tolv miljoner registrerade användare av World of Warcraft. Den globala spelmarknaden omsatte förra året 53 miljarder dollar (över 350 miljarder kronor) och förväntas vara det näste mest expansiva segmentet på hela medie- och underhållningsmarknaden under de kommande fem åren. Frågan är om det alls finns några gränser för spelens expansion.

Kan nätet stängas?

Det kan låta som en klyscha när man påpekar att vi bara har tagit de allra första osäkra stegen in i det nya samhället. Men det är så. De allra flesta av oss, för att inte säga alla, är digitala främlingar, det vill säga besökare i en värld som ingen i grunden än så länge vet särskilt mycket om.

När först telegrafin och sedan radio och tv slog igenom hade den politik som fördes en mycket stor betydelse. Särskilt tydligt var detta på 1920-talet när radion introducerades och fick direkt genomslag.
   Situationen nu är en annan. Nätet är komplext, omöjligt att överblicka och omöjligt att kontrollera. Politiska beslut har förmodligen större förutsättningar att blockera än att främja utvecklingen. Risken finns att förutsättningarna för medieutvecklingen kommer att skilja sig åt i olika delar av världen just på grund av politiska beslut. Samtidigt är vissa politiska beslut nödvändiga. Det handlar inte minst om utbyggnaden av infrastruktur.
   Samtidigt är nätet en oöverblickbar och ostyrbar struktur som inte ägs eller kontrolleras av någon. I princip är utvecklingsriktningen i stort helt förutsebar. Men takten i utvecklingen – och mer exakt vad som kommer att hända – är totalt oförutsebart. En av de stora osäkerheterna, men verkligen inte den enda, är att vi inte vet hur stora bakslag som kan ske till följd av att både repressiva stater och monopolsökande företag försöker begränsa friheten på nätet.

Den stora öppna gemenskapen på nätet till vilken alla har fri tillgång skulle då ersättas av många begränsade gemenskaper där politiska och ekonomiska intressen skulle reglera och exploatera nätet. Temporärt kan sådana bakslag få stor betydelse. Det är viktigt att inse att förutsättningarna för nätets utveckling verkligen inte bara bestäms på nationell nivå av politikens makthavare. Risken är alldeles uppenbar för att stora, enskilda företag på allvar försöker stänga till nätet i sin strävan att monopolisera eller skaffa sig dominans över teknik och infrastruktur.
   The Economist publicerade för några månader sedan en sammanfattande redovisning av de hot som finns mot nätets öppenhet.

Man behöver inte vara marxist för att se hur staten och kapitalet söker varandras händer. Samtidigt ska man inse att också de stora företagen möter samma problem som lagstiftarna när de försöker vinna kontroll över nätet och nätpubliceringar: komplexiteten som tenderar att göra varje kontrollansträngning fåfäng.
   Kommentaren från , som på Economists sajt ifrågasätter möjligheterna att faktiskt kontrollera nätet, är värd att citera:
   ”Den mer intressanta frågan är om någon faktiskt förmår att bygga en ogenomtränglig mur. Svaret på den frågan är för närvarande nej. /…/ De som skapar murbräckorna är yngre, smartare och långt mycket mer målmedvetna än de gamla murare som fogar virtuell tegelsten till virtuell tegelsten bara för att upptäcka att tusentals användare tagit sig under muren via tunnlar. /…/ Vi kan inte stoppa smuggling eller illegal immigration och brottslighet i den fysiska världen; vi har självfallet ingen chans att stoppa motsvarigheterna till detta i världen online.”

 presenterar fyra olika scenarier för Internets framtid: Common Pool, Boutique Networks, Moats and Drawbridges samt Porous Gardens som alla finns illustrerade på YouTube

En av frågorna rör förhållandet mellan ”webben och apparna”. Om normalanvändningen av internet alltmer sker via smarta mobiltelefoner är det mycket som talar för att ett alltmer utpräglat ”appbeteende” utvecklas. Det är, och kommer att förbli, komplicerat att orientera sig på webben i mobiltelefonnen med dess lilla display och svårhanterade tangentbordsfunktion. Användare kan via appar på ett enkelt sätt få tillgång till det som de behöver. Apparna visar att det går att hantera mikrobetalningar för en viss typ av innehåll. Att betala några kronor för en app är inte lika kännbart som att betala för en hel tidnings- eller tidskriftsprenumeration.
   I en mer renodlad appframtid går man inte in på nätet utan på till exempel ”Sveriges Radio P 1” och har då tillgång till såväl direktsändning som nyheter och poddade P1-program. Eller man går in på ”Google News” för att få sin uppdatering av internationella nyheter eller på ”SEB - din nyhetssida” och får nyheter om ekonomi och finansmarknader i kombination med det som är särskilt relevant för den egna ekonomin och de egna placeringarna.

  • FOTNOTER
    [1] Begreppen används eller diskuteras här inte i en lexikalisk betydelse utan i den betydelse de faktiskt har i etablerat språkbruk.