CO2-skatt förslag för att betala för klimatåtgärder

Hur klimatåtgärderna ska finansieras är en central fråga för klimatförhandlingarna, men det är långt kvar till en lösning, säger Sveriges chefsförhandlare Anders Turesson.

– Cancún är första tillfället då parterna har en möjlighet att diskutera de här frågorna med utgångspunkt från det här underlaget. Så det tror jag blir en viktig ingrediens i vad vi har att vänta från Cancún, men vi kommer säkert inte att lösa frågan där utan den kommer att fortsätta, säger Anders Turesson.

Den här rapporten kommer från en grupp ledande ekonomer och höga politiker, däribland Norges statsminister Jens Stoltenberg och Nicholas Stern, som med sin Stern-rapport för några år sen satte fokus på kostnaderna för klimatförändringarna.

Gruppen har på FN-ledaren Ban Ki-Moons uppdrag räknat på hur man skulle kunna infria ett löfte från klimatmötet i Köpenhamn i fjol. Där sades att rika länder vid år 2020 ska stödja utvecklingsländer med 100 miljarder dollar per år, för att de ska kunna anpassa sig till klimatförändringar, och få ned sina egna utsläpp.

I rapporten föreslås att cirka en tredjedel av kostnaderna finansieras genom skatter på koldioxidutsläpp och handel med utsläppsrätter.

Där sägs också att flyg och sjöfart kan stå för en tiondel av pengarna genom att betala för sina koldioxidutsläpp.

Dessutom krävs stöd från både privata företag och internationella aktörer som Världsbanken.

Det här är möjligt, även om det är svårt, är slutsatsen i FN-rapporten.

Och att det nu finns en plan för finansieringen är viktigt, säger Björn Ola Linnér som är chef vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet:

– Trovärdigheten är oerhört viktigt – att utvecklingsländerna ser att det finns en konkret plan för de här pengarna och att det inte ännu en gång är tomma löften om pengar som aldrig kommer.

Vad är det som talar för att det skulle kunna gå bättre nu än tidigare?

– Dels den politiska viljan att göra framsteg, den finns i många länder, fast som vanligt är frågan om vem som ska betala. Dels att man vet att det är nyckeln – vi måste lösa den här finansieringsfrågan. Dessutom har ju faktiskt alla länder som var med på Köpenhamnsöverenskommelsen, 140 länder till dags dato, förbundit sig att stå för den här finansieringen, säger Björn Ola Linnér.