Handikappidrott - Idrottsgalan

Idrottsgalans jury hoppar av

2:17 min

Tre av sex jurymedlemmar i Idrottsgalans "Årets idrottare med funktionshinder" hoppar av sina uppdrag.

Diskussioner om hur idrottsgalans pris till årets idrottare med funktionshinder ska hanteras har nu utvecklats till ett jättebråk.

Flera personer i nomineringsjuryn - däribland Radiosportens representanter Martin Marhlo och Erik Lundin, som också är juryns ordförande - har antingen avgått eller aviserat sin avgång i protest mot idrottsgalans syn på priset.

– Jag tycker att det har blivit fel pristagare nu två gånger. Den stora akademin röstar på ett känt namn istället för att rösta på en prestation, säger Erik Lundin.

– Om det nu är en prestation vi ska rösta på, för det finns nämligen inga statuter som säger vad det är vi ska rösta på.

Konflikten grundar sig i att flera inom kandidatjuryn och idrottsgalans ledning har olika syn på vilka idrottare som kan kvalificeras för priset.

Juryn menar att även funktionshindrade som bara tävlar mot icke funktionshindrade ska kunna nomineras till priset. Till nästa års gala vill juryn nominera två sådana idrottare, något som idrottsgalan förbjudit. Det har lett till att nomineringsarbetet nu måste göras om.

– Den praxis som vi har använt oss av bygger på att de som är nomineringsbara till funktionshinderpriset ska vara aktiva i funktionshinderidrotter, säger idrottsgalans vd Stephan Rimér.

Finns det bestämmelser för priset som säger att det ska vara så?

– Det här är de beslut och regler som ligger bakom prisen. Vi har ju regler för alla priserna. 

Det finns inga skrivna regler för priset till "Årets idrottare med funktionshinder" och idrottsgalan hänvisar till praxis.

SVT-sportens reporter Bernt Lagergren som bevakat handikappidrott under en längre tid tycker att idrottsgalan har fel och har också valt att hoppa av nomineringsjuryn.

– Jag tycker att man skulle uppmuntra en idrottsman eller kvinna som är uppfinningsrik och vill tävla på andra villkor istället för att de ska diskrimineras, säger Lagergren till Radiosporten.

De som nu hoppat av nomineringsjuryn tycker också att idrottsgalan är inkonsekvent och hänvisar bland annat till den döva basketspelaren Cecilia Ferm som fick priset 2002. Då framhölls inte bara hennes meriter inom idrotten för döva, utan även henne insatser i landslaget och i klubblagsbasketboll för hörande.

Enligt både Erik Lundin och Bernt Lagergren så kan den praxis som idrottsgalan nu säger gäller för priset få helt absurda konsekvenser.

– Ponera att skytten Jonas Jakobsson vinner OS för ickefunktionshindrade. Då skulle han enligt dagens regler inte kunna bli nominerad till årets idrottare med funktionshinder. Det är ju helt horribelt, säger Bernt Lagergren.

Men Stephan Rimér, vd för idrottsgalan menar att praxis för hur bestämmelserna för priserna kan komma ändras.

– Alla reglerna för de här priserna genomgår varje år en kritisk granskning. Det här är praxis i år.

Kan praxis ändras?

– Ja, varje år ses priserna över, säger Stephan Rimér.

Men konflikten har även fler orsaker. Flera av de ledamöter som nu hoppat av kandidatjuryn tycker också att det är fel att det är idrottsakademins stora jury som bestämmer vem som slutgiltligen får priset. De menar att det riskerar att bara kända namn inom funktionshinderidrotten vinner priset året efter år.

– Vi tycker det är fel att Anders Olsson fick priset förra året. Visserligen har är han mycket meriterad, men den gången blev det fel. Då hade damlaget i basket i OS för döva tagit guld och och slagit USA och enligt oss var det en klart större merit, säger Eric Lundin.

– Om det fortsätter kan priset lika gärna läggas ner. Vi som bevakar idrott med funktionshinder borde var de som utser pristagare, säger Bernt Lagergren.

Men Stephan Rimér på idrottsgalan tycker att problematiken med tycke och smak finns inom alla priskategorier.

– Vilket röstkollegium man än har, så kommer ju alltid någon tycka att fel låt vann, säger han.

Daniel Alling
daniel.alling@sr.se