Risk att fler får antipsykotisk medicin

2:20 min

Det kan bli bra mycket mer vanligt med antipsykotisk medicin när nya riktlinjer för psykiatriska diagnoser träder i kraft om ett par år. Barn och ungdomar hör till de grupper där medicineringen kan öka helt i onödan, enligt kritiker.

Allen Francis är professor i psykiatri vid Duke University i USA och han ifrågasätter flera av de nya psykiatriska diagnoser som är på förslag.

– De absolut farligaste förslagen handlar om psykosrisk och temper dysregulation, "oreglerat humör". Den senare kan komma att missbrukas i den kliniska vardagen på ett sätt som leder till att barn med återkommande vredesutbrott får antipsykotiska medel, säger han.

Det är de amerikanska riktlinjerna för psykiatriska diagnoser, det så kallade DSM-systemet, som nu ska förändras. DSM är tongivande i hela världen, inklusive Sverige.

Barn som får återkommande vredesutbrott kan få en ny diagnos som innebär att de medicineras med antipsykotiska medel. Och den nya diagnosen svaga psykossymptom ska kunna ges till människor i alla åldrar som anses ligga i riskzonen för att utveckla psykosjukdomar som schizofreni.

Tanken är att man genom att fånga upp patienterna tidigt och ge förebyggande behandling ska kunna hindra att en allvarlig sjukdom bryter ut. Men kriterierna för den nya diagnosen är så breda att minst sju av tio kan sjukförklaras i onödan enligt Francis. Han får medhåll av Thomas Rosenlund, pratikerserande psykiatriker i Malmö.

-- Det innebär att du har 70 procent som inte kommer att utveckla det här men som kan drabbas av misstanken och bli orolig att de håller på att få en allvarlig psykossjukdom. I själva verket kan det handla om en depression eller en svår tonårskris som går över. Det finns en risk att man stigmatiserar och ger läkemedel, tunga läkemedel som man då skulle adminsiterera till folk som faktiskt inte har någon psykossjukdom. En stor grupp skulle behandlas i onödan, säger Thomas Rosenlund.

Mårten Gerle som är sakkunnig i psykiatri på Socialstyrelsen tycker dock att oron för felaktiga diagnoser och onödig medicinering är överdriven.

– Det beror ju på hur man betraktar diagnoser överhuvudtaget. För sjukvården, och framför allt psykiatrin, är det ju ett sätt att bekräfta en iakttagelse som man har gjort som bör leda till fortsatt observans i första hand, det innebär ju inte automatiskt att man ska inleda behandling av olika slag. Så jag tror att den rädslan är något överdriven, säger Mårten Gerle på Socialstyrelsen.