EU-ja till Irlands begäran om hjälp

I går kväll sa eurogruppens finansministrar ja till Irlands begäran om akut ekonomiskt stöd i mångmiljardklassen. Dessutom vill Sveriges regering ge ekonomiskt stöd till Irland.

Att tvingas be omvärlden om hjälp är en prestigeförlust för Irlands regering, men krisen har blivit för akut.

Inte minst den enorma kostnaden för att rädda landets banker har fått Irlands budgetunderskott att skena, och landar i år på över 30 procent, ett dystert efterkrigsrekord i Europa.

De irländska problemen har fått finansmarknaderna att skaka och räntorna på irländska statspapper att gå upp kraftigt under hösten.

I går lämnade Irlands regering in en formell begäran om hjälp från EU och valutafonden IMF.

Enligt källor till nyhetsbyrån AFP kommer räddningspaketet till Irland innehålla mellan 80 och 90 miljarder euro, alltså någonstans runt 800 miljarder kronor.

– Pengarna kommer att betalas ut under tre år, och räddningspaketet är viktigt för den finansiella stabiliteten i hela Europa. Det säger Amadeu Altafaj, talesperson hos EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn.

Räddningspaketet finansieras i huvudsak av länderna i eurozonen och valutafonden IMF.

Men dessutom överväger nu även Sverige och Storbritannien att ge stödlån till Irland.

Finansminister Anders Borg planerar att Sverige ska ge Irland stöd liknande de lån vi tidigare har gett till Island och Lettland.

Under de kommande dagarna ska regeringen vända sig till riksdagen för att försöka förankra planerna på ett stödlån till Irland.

Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Leif Pagrotsky säger till TT att en förutsättning för svenskt stödlån till Irland bör vara att irländarna höjer sin låga bolagsskatt, en skatt vars nivå sticker i ögonen på flera europeiska länder eftersom den bidrar till att Irland drar till sig en hel del utländska företagsinvesteringar.